När arbetarpartiet bryr sig om arbetarna

Just nu, ungefär 130 dagar före valet, står S med höga opinionssiffror och ingen av de andra partiledarna är ens i närheten av statsminister Magdalena Anderssons förtroendesiffror. Möjligheten att ytterligare stärka partiet i valet finns genom att fokusera på klassisk socialdemokratisk reformpolitik.

På senare tid, inte minst i söndags under årets första majfirande, visade S-maskineriet och statsministern prov på en nytändning och reformlusta inom Socialdemokraterna med offensiva förslag om höjd ersättning i a-kassan och höjning av pensionerna, liksom kraftfulla åtgärder mot segregation och kriminalitet. De två sistnämnda är frågor som är helt avgörande att lösa för att kunna bygga tilliten stark mellan människor i vårt land.

Förändrad arbetskraftsinvandring

I detta sammanhang nämnde statsministern tyvärr inte det arbete som regeringen just nu genomför på arbetskraftsinvandringens område. På en pressträff i förra veckan (28/4) tillsammans med Byggnads ordförande Johan Lindholm presenterade integrations- och migrationsminister Anders Ygeman ett antal förändringar för att stärka arbetare och seriösa företag på den svenska arbetsmarknaden.

De mycket liberala reformerna kring arbetskraftsinvandringen som Alliansregeringen genomförde 2008 har skapat stora problem för enskilda men också för företag och för samhället i stort. Man kan till och med tala om att det skapats ett skuggsamhälle i dess kölvatten. När det varken har ställts krav på arbetsmarknadsprövning, försörjningskrav på anhöriga, krav på heltidsanställningar eller bindande anställningsavtal och heller inte funnits något tak för antalet arbetskraftsinvandrare, är det som upplagt för en rejäl röra som drabbar redan utsatta människor mycket hårt.

Utnyttjande och lönedumpning

Många har vittnat om utnyttjandet, inte minst syndikalisten Pelle Sunvisson som i sin bok Svenska palmen (2021) beskriver de mest horribla omständigheter som många migrantarbetare lever under. På förra veckans presskonferens var det Byggnads ordförande som målade upp bilden av läget: Seriösa företag som utkonkurreras av oseriösa, skattefusk, långa kedjor av underentreprenörer, bluffbolag, lönedumpning och cyniskt utnyttjande av utländsk arbetskraft.

Det duger inte att det ser ut såhär på svensk arbetsmarknad. Det handlar både om vilken arbetsmarknad vi vill ha i vårt land nu och på sikt. Sätts det inte stopp för detta nu kommer lönedumpningen och de allt sämre arbetsvillkoren att i ännu högre grad leta sig in på den reguljära arbetsmarknaden och i långt fler branscher än i dag.

Kvarnarna mal långsamt

Socialdemokraterna har haft makten sedan 2014. Det är en underdrift att säga att kvarnarna har malt långsamt på Rosenbad i detta ärende. Men nu agerar man och det är välkommet.

Redan har riksdagen beslutat om åtstramningar på området och en proposition ligger på riksdagens bord med fler skärpningar. Det som presenterades i förra veckan och som Socialdemokraterna nu vill utreda är möjligheten att införa arbetsmarknadsprövning som gör att endast arbetskraftsinvandringen från länder utanför EU endast ska tillåtas i branscher och yrken där det råder brist på arbetskraft.

Det är helt orimligt med ett system som sakta men säkert bryter ner den ordning som länge varit rådande på svensk arbetsmarknad med avtalsenliga löner och goda villkor i arbetslivet. Det som nu regeringen genomför och vill utreda är rimliga steg i rätt riktning för att stärka seriösa företag men framförallt enskilda arbetare.

Se där, inte så tokigt när det gamla arbetarpartiet bryr sig om arbetarnas väl och ve.

Forrige artikel Hur vet vi att FoU-avdragen gynnar rätt saker? Hur vet vi att FoU-avdragen gynnar rätt saker? Næste artikel Valrörelsen skulle bli bättre om vi pratade om klyftor och konkurrens Valrörelsen skulle bli bättre om vi pratade om klyftor och konkurrens
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.