Ny form av yrkesutbildning startar i höst: ”Jättestor efterfrågan”

Magnus Wallerå tillträdde som generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan i slutet av förra året och fick genast uppdraget att ta fram en ny utbildningsform för yrkesutbildning på gymnasial nivå. 

Den nya utbildningsformen, som fått namnet nationell yrkesutbildning, är tänkt att sjösättas till hösten. För pilotprojektet har myndigheten 25 miljoner att använda under 2024 och 100 miljoner 2025 och 2026. 

– Intresset från branscherna är mycket stort. Att skapa en ny utbildningsform är ju ett genuint utvecklingsarbete som vi behöver göra tillsammans med utbildningsanordnare och arbetsgivare, säger Magnus Wallerå till Altinget. 

Utvalda branscher

Myndigheten för yrkeshögskolan har valt ut några branscher där den nya utbildningsformen ska testas. Dessa områden är bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industriteknik samt naturbruk. Magnus Wallerå räknar med att till hösten kunna starta mellan 20 och 30 utbildningar, som rymmer upp till 600 studerande.

– Det är ju en mycket stor utmaning att lyckas dra igång en utbildning redan i höst. Men vi gör vårt allra bästa för att lösa detta. Tillsammans med branscherna har vi pekat ut några områden där vi ser att här finns det en jättestor efterfrågan och en möjlighet att starta igång snabbt, säger Wallerå. 

Den nya utbildningsformen kommer fungera på samma sätt som yrkeshögskolan med anordnare som ansöker, ett aktivt arbetsliv som deltar i ledningsgrupper, och där Lärande i arbete (LIA) är en viktig komponent. 

Branscherna sätter tak för expansionen

Samtidigt som piloten med nationell yrkesutbildning utvecklas har Myndigheten för yrkeshögskolan i uppdrag från regeringen att expandera utbudet av yrkesutbildningar med 15 procent under tre års tid. Här är utmaningen att locka tillräckligt många studerande, och samtidigt lyckas bibehålla och öka arbetslivets engagemang trots lågkonjunkturen, berättar Magnus Wallerå.  

– Praktiken är ju en helt central del av yrkeshögskolans framgång. Så i någon mening sätter ju antalet LIA-platser ett sorts tak för expansionen. Och här är det ju helt centralt att arbetslivet förmår att öka antalet LIA-platser i samma takt som vi ökar antalet utbildningsplatser.

Han fortsätter:

– Är det så att man inom vissa branscher inte klarar av att erbjuda tillräckligt mycket LIA-platser, då kommer det sätta ett tak för hur mycket platser vi kan öka med. Då blir det ju färre utbildade mot det yrkesområdet. 

Ser ni en risk att branscher inte kommer klara att ställa upp med tillräckliga praktikplatser? 

– Vi ser ju att utbildningsanordnare får anstränga sig mycket. Det kan ju inte vara ett läge där det bara går att erbjuda LIA-platser om konjunkturen är bra. Utan man behöver ju kunna klara av detta också när det är lågkonjunktur. 

– Det är ju en utmaning i branscher där det är bekymmersamt till följd av konjunkturen, till exempel inom samhällsbyggnad, men där fortsätter vi bevilja brett eftersom vi också ser att  byggandet av bostäder kommer ta fart när konjunkturen ändras och räntorna går ner, säger Magnus Wallerå. 

{{toplink}}

rep@altinget.se