Obligatoriskt med prao – men stor brist på platser

I Göteborgsregionen har 13 kommuner samverkat kring prao sedan 2003. Nu stöter samordnarna av platser på mer motstånd än någonsin tidigare. Johanna Redelius är enhetschef för samverkan med näringslivet. 

– Just nu står vi inför cirka 15 000 elever som ska ut på prao och jag kan inte att svara på om vi kommer hitta platser till alla, säger hon till Altinget. 

Stopp under pandemin

Under pandemin fick den arbetsplatsförlagda praktiken för högstadieelever pausas. När den nu drar igång igen finns det stor brist på platser.

Branscherna som traditionellt tar många praoelever – hotell och restaurang, handel, förskolor och äldrevård – har alla blivit hårt påverkade av pandemin. 

– Många av dessa verksamheterna fick skära ner och är nu mitt uppe i att rekrytera personal. På vissa arbetsplatser är man orolig för smittorisken, men det är något som vi märker minskar mer och mer.  

Många är skeptiska

Nu försöker Johanna Redelius bredda vilka typer av branscher hon vänder sig till. Men från näringslivets håll stöter hon på flera farhågor.

– Det är en jättestor utmaning. Vi har kontakt med allt ifrån fastighetsbranschen, bygg, teknik, industri och installation. Många är skeptiska. De tror att det det är krångligt och att arbetsmiljölagstiftningen är snårig. 

En stor del handlar om att man är orolig över att arbetsplatsen innehåller faror för eleverna. 

– Man behöver kartlägga sin arbetsplats och då går det att hitta vilka delar av arbetsplatsen som inte är farlig för eleven. 

Kompetensutveckling

Johanna Redelius menar att verksamheterna bör se eleverna som kommer på prao som en viktig kompetensutveckling för den enskilda arbetsplatsen. 

– De unga bidrar med helt andra perspektiv. Det blir också tydligt att många har en väldigt begränsad bild av arbetsmarknaden. 

För vissa av ungdomarna är det enda och sista chansen innan beslut om gymnasieutbildning ska fattas. 

– Nu är det extra viktigt att eleverna får syn på något annat och upplever olika yrken för att få en bild som kan hjälpa dem i deras stundande gymnasieval.

– Vi försöker spräcka hål på de förutfattade meningarna och rädslorna många har inför att ta emot en praoelev. Det är lite som att ta emot en nyanställd. Det går också att ta emot fler elever, då känner de sig trygga med varandra och kan sitta och arbeta med olika typer av skarpa case som man kan ge dem. 

Investering i branschen

Det blir också ett sätt att bemöta kompetensförsörjningen, menar Johanna Redelius.

– Dessa ungdomar står inför ett gymnasieval. Näringslivet bör se detta som en chans att rekrytera. Får man unga intresserade av branschen lönar det sig i det långa loppet.

Måste erbjuda alternativ

Enligt skollagen ska alla elever i grundskolan från och med årskurs 8 erbjudas minst tio dagars prao. Om en elev av någon anledning inte kan genomföra sin prao på en arbetsplats måste huvudmannen erbjuda alternativ. 

– Under pandemin tog vi fram mängder av stödmaterial och kompletterande material. Det är inte samma som att gå ut på en praoplats, men jag tror att man får vara ödmjuk i det här läget, säger Johanna Redelius. 

 

rep@altinget.se