Regeringskansliet glömmer Institutet för mänskliga rättigheter

Institutet för mänskliga rättigheter ska skydda och främja de mänskliga rättigheterna i Sverige. Men sedan inrättandet 2022 har myndigheten fått begränsade möjligheter att inkomma med sina synpunkter på regeringens förslag.

I tio fall under 2023 saknas MR-institutet på listan över remissinstanser i frågor som myndigheten själva bedömer rör mänskliga rättigheter.

MR-institutet har trots det inkommit med svar och Regeringskansliet har vid flera tillfällen i efterhand lagt till myndighetens svar bland övriga remissinstansers. 

Svarar ändå

Att skicka utredningsförslag på remiss för att få in myndigheter, organisationers och andras synpunkter inför beslut är en del av den politiska beslutsprocessen, och ett sätt för Regeringskansliet att uppfylla det beredningskrav som följer av grundlagen. Myndigheterna är, till skillnad från andra aktörer, skyldiga att svara om de står på remisslistan.

Men för MR-institutet har det alltså snarare varit det omvända, de har svarat trots att de inte fått frågan. 

Nu senast gällde det utredningens förslag om en tydligare bestämmelse om hets mot folkgrupp (SOU 2023:17) . I sitt remissvar skriver myndigheten:

”Institutet är inte anmodade att svara på denna remiss, men väljer att göra det då förslagen som presenteras har betydelse för säkerställandet av mänskliga rättigheter. Institutet har i dialog med Justitiedepartementet kommit överens om att remissvaret ska publiceras tillsammans med svaren från övriga remissinstanser.”

Liknande formuleringar finns i flera av de remissvar som myndigheten skickat in.

Institutet för mänskliga rättigheters direktör Fredrik Malmberg kommenterar regeringens miss i ett mejl till Altinget:

”Då institutet fortfarande är en relativt ny oberoende instans kan det möjligen förklara att vi ibland har missats. Vi upplever dock att det har blivit skillnad på senare tid och att vi nu får flertalet remisser som vi borde få oss tillsända”, skriver han.

Nedläggningshotad

Institutet för mänskliga rättigheter verkar under hot från regeringens samarbetsparti Sverigedemokraterna som tycker att myndigheten ska läggas ned, i strid mot FN:s rekommendation att varje land ska ha en oberoende MR-institution. ”Vi ser inte att det behövs en stat som granskar sig själv”, sade Sverigedemokraternas migrationspolitiska talesperson Ludvig Aspling till Altinget i våras. {{toplink}}

I sitt oombedda remissvar till utredningen om ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid hög beredskap passar myndigheten på att påminna Regeringskansliet om sitt uppdrag.

”Institutet har inte tagit ställning till lagförslagen och utredningens innehåll i detalj. Vi noterar dock att det i betänkandet inte nämns något om institutet och vill med anledning av det lämna några övergripande synpunkter i förhållande till institutets roll och uppdrag vid höjd beredskap.”

Altinget har sökt jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) som är ansvarig för frågor om demokrati och mänskliga rättigheter.

Hon vill inte ställa upp på intervju men skriver i ett mejl till Altinget att Regeringskansliet skickar ut många ärenden på remiss. Hon tror att MR-institutets breda uppdrag och att myndigheten är relativt nyinrättad kan ha spelat in när institutet saknats på remisslistorna.

”Min gissning är att dessa faktorer kan vara bidragande orsaker till att institutet inte alltid har funnits med på remisslistor i ärenden där myndigheten ändå har valt att skicka in remissvar – det kan alla aktörer alltid göra oavsett om de står med på remisslistan eller inte”, skriver hon och fortsätter:

”Jag vet att mina medarbetare på departementet är medvetna om frågan och gör sitt bästa för att bevaka att institutet sätts upp på relevanta remisslistor.”

miol@altinget.se, anders@altinget.se