Riksbankschefen: ”Märket har påverkat oss”

Industrins parter kom fram till ett märke som i praktiken betyder reallönesänkningar för löntagarna. Men det var viktigt för inflationsbekämpningen anser riksbankschefen. ”Det har påverkat räntebeslutet i viss mån”, säger Erik Thedéen till Altinget.

Riksbanken kämpar med att försöka få ned inflationen. Vapnet myndigheten har att förfoga över i den kampen är styrräntan. Men även andra faktorer i samhällsekonomin, som ligger utanför Riksbankens kontroll, kan påverka inflationen. Vid det förra räntebeslutet var märket ännu inte satt och från delar av ekonomkåren betonades vikten av att parterna skulle ta sitt ansvar.

Rädslan var en så kallad pris-lönespiral. Det vill säga att löntagarnas skulle få stora löneökningar för att kompensera för inflationen, och att det i sin tur skulle leda till ökad inflation och därmed ännu högre löner i nästa steg. Men i och med märket, 7,4 procent löneökningar på två år, ser den risken betydligt mindre ut.

– Det här avtalet som har slutits ger inte en sådan risk, har Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet tidigare sagt till Altinget.

Märket påverkade räntebeslutet

Nu sällar sig rikbankschef Erik Thedéen till hyllningskören och berättar att märket också har påverkat direktionens senaste räntebeslut.

– Märket har påverkat oss ganska mycket skulle jag säga. Vi hade mycket resonemang om det. Det minskar ju risken för en pris-lönespiral i Sverige. Det är väldigt positivt och avviker delvis från den utveckling vi ser i en del andra europeiska länder, säger han till Altinget och fortsätter:

– Så det ska vi verkligen bejaka och vi har tagit in det i våra resonemang. Och det har påverkat räntebeslutet i viss mån, att vi går lite lugnare fram framöver enligt vår prognos.

Finanspolitiken

En annan del som har påverkan på inflationstakten är finanspolitiken, det vill säga regering och riksdags budgetpolitik. Men den senaste budgeten har inte spelat någon roll för det nya räntebeskedet.

– Vi är ganska försiktiga att uttala oss om finanspolitik. Vi tar det för givet. I den här fasen där vi är här och nu så skulle en allmänt efterfrågestimulerande politik verka i fel riktning. Den här budgeten har inte påverkat beslutet, säger Thedéen.

{{toplink}} 

Forrige artikel Han ska leda regeringens produktivitetskommission Han ska leda regeringens produktivitetskommission Næste artikel Regeringen förbereder skattesänkningar Regeringen förbereder skattesänkningar
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.