Så ska fler utrikes födda kvinnor ta sig in på arbetsmarknaden

Det finns ett tydligt sysselsättningsgap mellan utrikes födda män och utrikes födda kvinnor, konstaterar utredare Elin Landell, som nu redovisar sitt delbetänkande för hur fler utrikes födda kvinnor ska få bättre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. De föreslagna insatserna beräknas totalt kosta 570 miljoner kronor. 

Fler ska omfattas

Fler ska få möjlighet att delta i etableringsprogrammet genom att man utökar vilka som får ta del av programmet till att även gälla medföljande till arbetskraftsinvandrare eller de som invandrar för att gifta sig, till exempel. Genom detta räknar utredaren med att ytterligare 5 000 kvinnor kommer ingå i etableringsprogrammet. 

– Vi vill åstadkomma ett mer individualiserat etableringsprogram. Det ska vara lika för kvinnor och män, och det ska vara inriktat på kompetensförsörjning, säger Elin Landell på en pressträff. 

AF ska ge bättre stöd

Elin Landell lägger också förslag på hur information om förväntningar och möjligheter kan bli bättre. Här föreslås att Migrationsverket ska lämna info om sfi och samhällsorientering. 

Även Arbetsförmedlingen behöver förbättra stödet, menar hon. 

– Arbetsförmedlingen behöver ge ett mer effektivt stöd till nyanlända än de gör i dagsläget.

Landell föreslår att myndigheten tillsammans med Statens servicecenter ska lämna information om sfi och samhällsorientering vid folkbokföring. Men också bli bättre på att följa upp. 

– Det vi pekar på är att Arbetsförmedlingen behöver jobba mer strukturerat och inleda med ordentlig kartläggning för alla. En mycket stor grupp kvinnor hänvisas till utbildning. Det leder inte alltid vidare till jobb, säger Elin Landell till Altinget. 

Tanken är att kartläggningen ska leda fram till individuella slutmål, där utvecklingen följs upp av myndigheten.  

– Inte bara skriva in och sen släppa iväg, så att säga. De behöver få möjligheter till arbetsnära insatser som beprövat har visat sig leda till arbete. Som arbetsmarknadsutbildning, praktik, subventionerade anställningar.  

Kommunerna brister i information

Kommunerna har redan i dag ett ansvar att lämna information, men även här brister det i många fall.

– Det här funkar inte jättebra i dagsläget. Kommunerna har en ganska vag uppfattning av vilka som bosätter sig i kommunen och vilka de ska nå ut till. Kommunerna ska nå ut till anhöriga som invandrat utanför flyktingmottagandet. Det är ytterst få av den gruppen som deltar i samhällsorienteringsutbildning. Där har man de facto inte nått ut.  

Här föreslås ett förtydligande av kommunernas ansvar.

–  Vi förslår en skyldighet för kommunerna att regelbundet ta in uppgifter på vilka som bosatt sig i kommunen, säger Elin Landell. 

Men om det är en skyldighet redan i dag, räcker det med ett förtydligande eller hur kan man se till att kommunerna faktiskt gör detta?  

– Länsstyrelserna har i uppdrag redan i dag att följa upp hur kommunerna jobbar med samhällsorienteringen och nu förslår vi att Statskontoret ska följa upp förbättringar vad gäller det här.  

– Det är knepigt. Kommunerna har olika förutsättningar. För vissa kommuner är det här sannolikt inget större problem medan andra både saknar förutsättningar vad gäller kompetens och resurser för att göra det.  

rep@altinget.se