SD: "Löntagarnas liv och hälsa står över politiskt käbbel"

DEBATT. Det gångna riksdagsåret har bjudit på ett politiskt skådespel utan dess like. Till skillnad från andra partier har Sverigedemokraterna inte låst sig fast i omöjliga samarbeten. Vi står fria att arbeta för löntagarnas bästa, skriver Magnus Persson (SD). 

Det har varit ett händelserikt år inom svensk politik. Det finns ett par beslut från det gångna riksdagsåret som bör lyftas fram lite extra.

En exkluderande modell

Sverigedemokraterna satte stopp för regeringens förslag om utvidgad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. Regeringens förslag var exkluderande och syftade enbart till att värna det partsgemensamma arbetsmiljöarbetet. De löntagare som inte omfattas lämnas därhän. Under 2018 omkom en löntagare i veckan på sitt arbete under nuvarande system. Detta system vill regeringen bygga ut trots att det är högst osannolikt att antalet dödsolyckor i arbetslivet minskar för att man bygger ut ett bevisligen bristfälligt system.

"Kraftigt politiserat"

Dagens arbetsmiljöarbete är dessutom kraftigt politiserat då både de lokala och regionala skyddsombuden utses av fackförbunden. De sistnämnda är också fackligt anställda. Då det ställs krav på facklig-politisk samverkan utesluts de som inte har rätt partibok. Vi anser att löntagarnas liv och hälsa står över politiskt käbbel. Vi vill se en helt ny modell för arbetsmiljöarbetet där oberoende arbetsmiljöinspektörer som anställs av Arbetsmiljöverket ser till att arbetsmiljölagstiftningen efterlevs. Dessa ska ha tillträde till landets samtliga arbetsplatser. Det är således inte tillträdesrätten vi vänder oss emot. Vi vänder oss mot att förslaget inte ökar löntagarnas trygghet och att modellen som sådan är exkluderande och politiserad.

Behövs ytterligare åtgärder

Ett annat viktigt beslut gäller utstationeringen. För Sverigedemokraterna är det självklart att samma arbetsvillkor ska gälla för svenska och utländska löntagare som arbetar i Sverige. Vi har varit konsekventa i vår politik på området och under en längre tid föreslagit förändringar av utstationeringsregelverket för att stärka skyddet för löntagarna och för att upprätthålla den svenska modellen. Det är välkommet att regeringen har hörsammat detta. Vi vill dock framhålla att ytterligare åtgärder behövs i fråga om utländsk arbetskraft som kommer till Sverige för att arbeta. Ett sådant område är behovet av en relativt kort maxgräns för tiden som någon ska tillåtas vara utstationerad. Vi vill också införa behovsprövad arbetskraftsinvandring. Dagens system öppnar upp för kriminalitet och utnyttjande.

Omöjliga samarbeten

Avslutningsvis kan konstateras att det gångna riksdagsåret har bjudit på ett politiskt skådespel utan dess like. Punkterna i januariavtalet har börjat bockas av. Socialdemokraterna har gjort kraftiga eftergifter för att få sitta kvar vid makten. Detta har skett på bekostnad av de löntagare man säger sig värna. Helt plötsligt har vi fått se en socialdemokratisk regering som öppnar upp för att göra betydande ingrepp i arbetsrätten, att införa marknadshyror och omstrukturera Arbetsförmedlingen i en tid där arbetslösheten ökar kraftigt och hela landet är på väg in i en djup lågkonjunktur. Detta får väl sägas vara häpnadsväckande för att komma från en socialdemokratisk regering.

Vi Sverigedemokrater har inte låst fast oss i omöjliga samarbeten utan står fria att arbeta för löntagarnas bästa. Beslutet om utstationering och vår föreslagna modell för arbetsmiljöarbetet är utmärkta exempel på det.

Forrige artikel Debatt: Ge Försäkringskassan ett tydligt rehabiliteringsansvar Debatt: Ge Försäkringskassan ett tydligt rehabiliteringsansvar Næste artikel Debatt: Arbetsgivare bör avgöra vilka nya utbildningar som ska finansieras Debatt: Arbetsgivare bör avgöra vilka nya utbildningar som ska finansieras
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.