Subventionsrace när industrireform går till förhandling – men Volvo vill se annat fokus

Åtta utpekade sektorer, bland annat batteritillverkning och biogasproduktion, kan framöver få gräddfil i flera led när EU:s netto-nollindustriförordning blir färdigförhandlad.

Förslaget, som har remissdeadline i Sverige på fredag, syftar bland annat till att ställa om utbildnings- och upphandlingsväsendet och tillståndsprövningen, men öppnar även för mer direkta statsstöd till produktionen av de utvalda teknikerna.

Förflyttning i EU-politiken

Bland remissvaren som kommit in hittills, så råder det viss frustration bland annat hos SKR och Upphandlingsmyndigheten. Det rör bland annat de föreslagna kraven på att myndigheter ska samordna sina ståndpunkter i en röst, samt att upphandlingskraven anses för snäva.

Men en av de större frågorna i sammanhanget rör de rena finansiella stöden som de utvalda sektorerna föreslås kunna ta del av. I förslagets artikel 21 föreslås det bland annat att rena produktionsstöd upp till fem procent av produktens slutpris hos konsumenten kan ges från skattebetalarna, vilket tillsammans med en lättnad i andra statsstödsregler är en rejäl förflyttning relativt EU:s tidigare politik. 

Vilken gräddfil smakar bäst?

Jämfört med den gräddfil som återfinns på andra sidan Atlanten, så är det frågan om det samlade motbudet då anses tillräckligt.

Bland många andra har Volvo Cars vd tidigare annonserat att de befarar att investeringar och kompetens inom elektromobilitet flyttar över till USA.

Mattias Johansson, public affairs-chef på Volvo Cars, menar dock att det inte är främst de finansiella frågorna som är aktuella i detta sammanhang. Tillsammans med Teknikföretagen kommer de skicka in ett remissvar där man trycker mer på de andra delarna i lagförslaget, bland annat för att satsa på högre utbildning och forskning.

– För om det är något som är klart, så är det att både USA och Asien ligger före med satsningar där, säger Johansson till Altinget.

De finansiella aspekterna är dock fortsatt centrala. För även om de också kommer med administrativa utmaningar, så är de finansiella villkor mer gynnsamma för stunden på andra sidan Atlanten.

– På kort sikt är det svårt att dra någon annan slutsats än att IRA, trots att det råder oklarheter kring hur det kommer att implementeras, kommer att dra till sig investeringar och kompetens till USA, säger Mattias Johansson och fortsätter:

– För på kort, men också på medellång sikt, kommer ”frontloadandet” av publika pengarna göra att industrins kapacitet inom exempelvis elektrifiering och batteriteknik förstärks. 

Redan flera vinster hemma

I USA:s gröna stödpaket IRA får från början alla handelsavtalsparter nyttja det gynnsamma regelverket.

Men EU-kommissionen och USA har samtidigt kunnat nå flera överenskommelser vid sidan av dessa.

En stor del av batteritillverkningen i EU har redan nu fått grönt ljus för subventionerna i USA, och även leasingfordon får ta del av i alla fall delar av subventioner, oavsett tillverkningsort i USA eller EU.

Johansson menar dock att det inte förändrar den samlade bilden särskilt mycket.

– För allt är inte leasingmarknaden heller, utan USA är mycket av en privatmarknad också, säger han och fortsätter:

– Men det är också flera villkor i IRA som beror på ursprungsland, för vilka råmaterial och vilka metaller som används. 

I just fordonsfrågan, så pågår en tolkningsstrid kring vilka enskilda bilmodeller som ska få ta del av subventionerna på mellan 3 750 och 7 500 dollar per fordon, bland annat utifrån var råmaterialen hämtas ifrån.

Volvos modeller fanns inte med i den senaste listan, men nu pågår ett arbete för att komma in framöver.

– Det var inte särskilt många som kom med där första gången, om vi säger så. Och det var heller ingen överraskning för oss, säger Johansson och fortsätter:

– Sedan får vi då se – och det beror ju på hur vi ställer om i olika leveranskedjor – hur det blir i nästa hållpunkt, 2025. Sedan är det överhuvudtaget så att de premier och miljöbonusar, som ju också funnits i Sverige, är ju till för att kickstarta marknader. Ingen kan bygga en långsiktig affär som kräver subventioner.

Viktigt att göra hemläxan

Därför är det genomgående budskapet från Sveriges största privata arbetsgivare, tillsammans med branschorganisationen, att fokus inte bör ligga främst på subventioner.

– Det är snarast infrastrukturen för marknaden som vi vill få till.

Det handlar då om insatser i bland annat om satsningar på ny forskning, underlättade villkor för tillståndsprocesser, arbetstillstånd. Och även om det beslutas om förändringar på EU-nivå, trycker Johansson på att många frågor kräver implementering på nationell nivå.

– För oavsett vad som beslutas i Bryssel, innebär att det ändå måste mötas upp med åtgärder nationellt, säger han och pekar bland annat på arbetet med en ny forskningsproposition.

”Missa inte världshandeln”

Subventionsracet, där statliga pengar subventionerar utpekade industrier, är inte heller något som Mattias Johansson ser att Volvo just gynnas särskilt av.

– För det gynnar alltid de större länderna, och inte lika mycket mindre ekonomier som Sverige, säger Johansson, som samtidigt medger att det kan ha en viss påverkan på andra marknader där man verkar:

– I Sverige har vi ett ganska diversifierat industriklimat redan. Men det kan vara mer aktuellt på de marknader som vill etablera nya typer av industrier säger Johansson.

Det övergripande budskapet är dock ett annat.

– Det viktiga är att EU inte glömmer bort världshandeln, och att vi inte bara bygger på och regionaliserar flödena ännu mer utan återstartar den internationella handelsagendan. Att EU exempelvis fullföljer handelsavtalet med Sydamerika, Mercosur, och att man skriver färdigt handelsavtalet med Australien och använder handelsavtalet med Kanada, säger Johansson till Altinget.

jacob@altinget.se