Krånglig myndighetskedja när nyanlända lärare ska börja jobba

En ny studie från Malmö universitet har tittat på vägar för nyanlända lärare att undervisa i svensk skola. Bland annat upplever lärarna svårigheter med att ta reda på vad de behöver studera för att få sin svenska lärarlegitimation.

Studien visar även att det tar tid att få besked från Skolverket om hur mycket lärarna behöver komplettera sina befintliga utbildningar. Och flera olika aktörer är inblandade i processen.

– Det är en lång period av osäkerhet som gör att man kan bli frustrerad. Sen får man kanske reda på att någon annan har tagit en annan väg och kanske började undervisa som elevassistent, säger forskaren Elin Ennerberg vid Malmö universitet till forskning.se.

– Mycket handlar också om språkkunskaper, det är inte lätt att ta till sig informationen när man är ny i landet. Många av valideringsprocesserna bygger på att man gör mycket själv och kontaktar rätt person själv.

Drar ut på tiden

Anders Rabenius är enhetschef på Skolverket som bedömer nyanlända lärares meriter och fattar beslut kring om de får lärarlegitimation med tillhörande behörigheter eller inte.

– Vi gör en bedömning baserat på det underlag som de skickar in. Det kan vara alla möjliga olika typer av dokument som de åberopar från lärosäten i sina hemländer eller andra utbildningsdokument. En del i den bedömningen innebär att vi kan komma att skicka handlingar till UHR som i sin tur stämmer av med lärosäten som den sökande i sin ansökan hänvisar till, säger han till Altinget.

– Det svaret kan dröja, om UHR ens får ett svar. Då drar det ut på tiden.  

Skolverket får sedan ett yttrande från UHR, som ligger till grund för bedömningen om lärarlegitimation.

– Då kan beskedet bli att man behöver komplettera, i något ämne eller i pedagogisk kunskap. Men vi kan också behöva begära in ytterligare information om allt inte har kommit med från början.  

– Att vi måste gå via UHR i de absolut flesta ärendena gör att vi har en del i vår process som är ofrånkomlig, som naturligtvis gör att det drar ut lite på tiden. 

Känner ni igen er i kritiken som förs fram av lärarna i studien?  

– Vi är ju styrda enligt förordning av att det max får ta fyra månader för ett lärarlegitimationsärende. Det är vad vi har att förhålla oss till. För närvarande har vi en handläggningstid för utländska ärenden på runt 60 dagar, det vill säga hälften av det som är kravet på oss, säger Anders Rabenius.

– Utifrån min professionella bedömning är det en väldigt bra handläggningstid. Sen kan man alltid ha olika åsikter på om man tycker det är snabbt eller långsamt, men vi håller oss väl inom den ram som vi har. 

Effektiviseringsarbete pågår

Att den sökande ska få reda på vilka brister den har så snabbt som möjligt är något som Skolverket försöker effektivisera. 

– Vi jobbar löpande med att informera så tidigt som möjligt, vi förfinar också handläggningsprocessen internt för att komma till rätta med eventuella brister. Vi känner till att det finns en upplevelse om att det är många kontakter en enskild sökande måste ha för att få reda på allt, säger Rabenius.

– Ansvarsområdena är uppdelade mellan olika myndigheter och kommuner. För den enskilde blir det många kontaktpunkter. Om personen i fråga också går SFI sker ju det inom någon annars regi. Det är många kockar inblandade och då blir upplevelsen för den enskilda att det är svårt att ta reda vad som gäller.  

Vad kan ni förbättra från ert håll? 

– Nyligen så har vi uppmärksammat utbildningsdepartementet på att regler i behörighetsförordningen behöver ändras för att sökande från tredje land (utanför EU, EES eller Schweiz, reds. anm.) så tidigt som möjligt ska kunna få det här. Det förslaget syftar till att en sökande tidigare i processen ska kunna få reda på vad man behöver komplettera.  

{{toplink}}

rep@altinget.se