Regeringen vill ändra villkoren för utstationerade

BRYSSEL. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) vill förbättra villkoren för arbetare som jobbar tillfälligt i andra EU-länder. Positivt säger facket, men näringslivet varnar för att det kan hota EU:s fria rörlighet och slå mot svenska bolag.

Frågan ska diskuterats av europeiska ministrar i Stockholm i slutet av veckan.

– Det Sverige vill uppnå är lika lön för lika arbete på samma arbetsplats, säger arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) till Altinget.

Hon är på besök i Bryssel för att delta i en debatt om framtiden för Europas sociala modeller. Senare i veckan, på torsdag och fredag, ska hon leda ett möte i Stockholm där nio EU-länder ska diskutera hur man ska förbättra villkoren på den europeiska arbetsmarknaden.

Mötet sker samtidigt som EU-kommissionen förbereder ett lagpaket som är tänkt att öka rörligheten på EU:s arbetsmarknad och som ska presenteras i november. Kommissionen ska då också se över de omdebatterade reglerna för utstationering, det vill säga när en EU-medborgare arbetar tillfälligt i ett annat EU-land. Det är de reglerna Sverige vill skärpa.

Kan inte kräva svenska kollektivavtal

– Problemet med utstationeringsdirektivet är att vi inte kan kräva svenska kollektivavtal. Är du utstationerad från ett byggföretag då ska du bara ha svensk minimilön och inte samma lön som de andra. Det är orimligt, säger Ylva Johansson.

Arbetsmarknadsministern menar att man framöver kommer behöva ta in mer arbetskraft från andra länder i takt med framtida satsningar på bostadsbyggande. Därför är det viktigt med schysta villkor menar regeringen som i somras skrev ett brev tillsammans med sex andra EU-länder där man uppmanade den ansvariga EU-kommissionären, Marianne Thyssen, att ändra reglerna för utstationering.

Begäran välkomnas av arbetstagarna i LO.

– I dag är utstationeringsdirektivet ett tak som begränsar vilka krav vi kan ställa i kollektivavtal med företag som är utstationerade. Det hindrar oss från att säkerställa att arbetstagare behandlas lika, säger Johan Danielsson, EU-samordnare på LO.  

Hotar den fria rörligheten 

Men arbetsgivarföreningen Svenskt Näringsliv gillar inte regeringens linje. Ändrade utstationeringsregler kan försämra möjligheterna för svenska företag menar man.

– Det skulle begränsa den fria rörligheten inom EU, ge sämre möjlighet för svenska företag att få arbetskraftstillskott och det skulle minska möjligheten att få kompetent och kvalificerad arbetskraft, säger Lars Gellner, arbetsmarknadsjurist på Svenskt Näringsliv. 

Ylva Johansson menar tvärtom – schysta villkor på EU:s arbetsmarknad där man inte dumpar löner och tävlar med arbetsvillkor är en förutsättning för att EU:s fria rörlighet ska fungera. 

– Stödet för EU och den fria rörligheten urholkas när man ser att människor kommer och jobbar och man tycker att man dumpar löner, säger hon.    

Lars Gellner pekar dock på att flera andra EU-länder vill, liksom Svenskt Näringsliv, ha kvar de nuvarande reglerna.

Sverige redo att kompromissa

Efter det att Sverige och sex andra likasinnade länder bad kommissionär Thyssen att öppna upp för en revidering av villkoren för tillfälligt arbete i annat EU-land så skickade nio andra EU-länder, däribland Rumänien och Bulgarien, också brev till kommissionen med en uppmaning att ha kvar det nuvarande systemet.

Bulgarien är ett av länderna som kommer till mötet i Stockholm i slutet av veckan.  Men även om det råder oenighet så hoppas Ylva Johansson att man ska kunna enas kring en kompromiss.

– Det jag vill göra med mötet i Stockholm är att hitta gemensam vägar, öppna upp så det inte blir två block som låser varandra, säger hon.

Hon vill inte gå in på detaljer kring hur en kompromiss skulle kunna se ut men förklarar att det finns alternativ till att ändra reglerna kring utstationering. Kommissionen kan till exempel ändra tolkningen och tillämpningen av det existerande regelverket.

Den svenska arbetsmarknadsministern säger sig ha pratat mycket med sin bulgariska kollega och hon menar att det finns gemensamma nämnare att bygga vidare på.  

– Det är hans medborgare som jobbar i Sverige. Han vill också att de ska ha bra villkor, säger Ylva Johansson. 

Andreas Liljeheden

 

Forrige artikel Centern: Skrota regler om turordning Centern: Skrota regler om turordning Næste artikel Välkommen till Altinget Arbetsmarknad
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.