Utredare vill återinföra bortre tidsgräns för sjukskrivning

Utredningen som togs emot av socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) lämnar en rad förslag på skärpningar i sjukförsäkringen efter att ha utvärderat de reformer som den tidigare S-ledda regeringen genomförde under 2021 och 2022.

– När det gäller övervägande skäl och särskilda skäl så var syftet att fler skulle ges möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering under trygga former och återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren. Resultatet vad gäller övervägande och särskilda skäl är att sjukskrivningarna har blivit längre, säger Utredare Per Johansson, som är professor i statistik vid Uppsala universitet.

Bland förslagen finns: 

• att undantaget övervägande skäl ska tas bort som grund för beviljande av sjukpenning efter dag 180 i rehabiliteringskedjan, 
• en återgång till den lydelse av begreppet särskilda skäl som gällde före den 15 mars 2021 vid bedömningen av arbetsförmåga efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. Det ska inte vara möjligt att tillämpa särskilda skäl efter dag 365 i rehabiliteringskedjan,
• att de särskilda äldrereglerna i sjukpenningförsäkringen tas bort.

– Övergripande slutsatser är att för reformer där vi har kunnat analysera effekter finner vi överlag en låg grad av måluppfyllelse, säger Per Johansson på pressträffen i samband mad överlämnandet.

Stupstocken kan tas tillbaka

Men utredningen skickar också flera rekommendationer till regeringen, däribland att utreda om den tidigare hårt kritiserade bortre tidsgränsen, den så kallade stupstocken, ska återinföras.

”Utredningen anser att det bör finnas en bortre tidsgräns för uppbärande av sjukpenning. En sådan skulle tydliggöra att sjukförsäkringen är en inkomstbortfallsförsäkring i händelse av tillfällig och inte varaktig nedsättning av arbetsförmågan till följd av sjukdom”, står det i utredningen.

För Altinget utvecklar Per Johansson resonemanget.

– Om det finns en bortre tidsgräns så innebär det att individerna kommer att försöka agera. Arbetsgivare, även handläggare kommer att agera för att försöka hjälpa den här individen. Om vi inte har det, så kommer man bara att glömma bort individen.

Den bortre gränsen var 2,5 år och infördes 2009, innan den togs bort av den dåvarande S-ledda regeringen 2016. 

Socialdemokraterna var snabbt ute och kritiserade utredningens förslag och enligt Anders Ygeman, som är partiets talesperson i socialförsäkringsfrågor, kommer S att rösta emot ett sådant förslag om det läggs på riksdagens bord.

– Vår signal är tydlig. Vi tycker inte att det behövs en stupstock i sjukförsäkringen. Vi ser inget behov av att utreda ett sådant förslag, säger han till Altinget.

Även LO är kritiska. 

– Regeringen måste snabbt klargöra att de inte tänker gå vidare med utredningens förslag. De innebär en tillbakagång till de rättsosäkra och otrygga system som gällde innan 2021, säger ordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande.

Oenighet inom Tidöpartierna

De fyra Tidöpartierna är inte eniga i frågan. Moderaterna har tidigare sagt att de vill se en återinförd tidsgräns, medan Sverigedemokraterna säger nej. Clara Aranda, som är SD:s gruppledare i socialförsäkringsutskottet säger i en skriftlig kommentar att hon vill vänta med att kommentera utredningens förslag. 

”Slutbetänkandet och den särskilda utredarens förslag presenterades idag, vi kommer därför behöva mer tid för att sätta oss in i alla detaljer. Det är också angeläget att remissinstanserna får säga sitt. För oss är det viktigt att inte föregå den nu pågående processen, vi avser därför återkomma i frågan längre fram”, skriver hon.

Men Sverigedemokraterna har varit tydliga i flera kommittémotioner, även i den som lämnades in i höstas. Där står att: 

”Med en sjukförsäkring som sätter individens behov och möjligheter till rehabilitering i centrum, där sjuka får hjälp att bli friska och friska får hjälp att komma i arbete, behövs ingen bortre tidsgräns. Sverigedemokraterna kommer inte att verka för ett återinförande av den bortre tidsgränsen.”

Socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) vill inte spekulera i om det kommer att bli en utredning och att en ny stupstocksdebatt är mer av en teoretisk fråga. 

– Det är inte en del av de lagförslag som utredaren har lämnat i dag utan förslag som man skulle kunna gå vidare med. De här förslagen kommer också att gå ut till remissinstanserna och kommer att vara en del av berdeningsunderlaget i regeringskansliet, säger Tenje till Altinget.

Hon säger också att utredningen ska skickas ut på remiss ”i närtid”.

linda@altinget.se