V: Höj gärna pensionsåldern - men förbättra villkoren först

DEBATT. Genom att höja pensionsåldern börjar Pensionsgruppens förslag i fel ände. Forskning visar att de som tjänar minst lever kortast. Alltså behöver staten först förbättra arbetsmiljö, anställningar och införa arbetstidsförkortning, skriver Ali Esbati, Vänsterpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson. 

Ali Esbati
Arbetsmarknadspolitisk talesperson Vänsterpartiet

 

Nyligen presenterade regeringen ett förslag om höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem. Det bygger på en överenskommelse mellan Pensionsgruppens partier och innebär bland annat att den lägsta åldersgränsen för att ta ut allmän pension successivt höjs från 61 till 64 år. Dessutom föreslås att lägsta åldern för garantipension höjs från 65 till 67 år.

Risk för ökad ojämlikhet

Vänsterpartiet har inget emot att människor jobbar längre. De som kan och vill arbeta högre upp i åldrarna ska ha möjlighet att göra det. Problemet är dock att många arbetstagare, främst inom LO-kollektivet, inte ens orkar jobba till 61 år som är den lägsta åldersgränsen för att ta ut pension idag. Bland Kommunals medlemmar är den genomsnittliga pensionsåldern 63 år – ett år tidigare än den lägsta föreslagna pensionsåldern. En höjning av åldersgränserna i pensionssystemet riskerar därmed att slå hårt mot dessa grupper och öka ojämlikheten i samhället ytterligare.  Vänsterpartiet avvisar därför förslaget.

Villkoren måste förbättras först

Villkoren i arbetslivet ser olika ut för olika grupper. Arbetare har generellt lägre löner, sämre arbetsmiljö, jobbar mer ofrivillig deltid och har fler otrygga anställningsformer än tjänstemän. Det gäller i synnerhet arbetarkvinnor. För att fler ur LO-kollektivet ska klara av att jobba längre, och få en pension som går att leva på, måste villkoren i arbetslivet förbättras.

Börja i rätt ände

Regeringens och Pensionsgruppens förslag börjar i fel ände! Innan man överväger att höja åldersgränserna krävs omfattande förändringar i arbetslivet: kraftiga satsningar på förbättrad arbetsmiljö, trygga anställningsformer och en generell arbetstidsförkortning.

Tjänar minst lever kortast

Ett huvudargument för att höja åldersgränserna i pensionssystemet är att vi lever allt längre. Det är dock en sanning med modifikation. Medellivslängden har visserligen ökat i Sverige, men inkomst och utbildningsbakgrund har fått allt större betydelse för hur länge människor lever. Den tiondel av kvinnorna som tjänar mest lever sju år längre än den tiondel som tjänar minst. För män är motsvarande skillnad ännu större: nio år. Under sådana förhållanden ger höjd pensionsålder en regressiv omfördelning: Rika och högutbildade får fler år med betald pension, fattiga och lågutbildade får färre. En höjning av pensionsåldern bör därför föregås av en kraftfull reformpolitik för ökad jämlikhet som utjämnar skillnaderna i medellivslängd. Några sådana ambitioner har ingen av partierna i Pensionsgruppen.

Öppen demokratisk process

Vänsterpartiet vill förändra pensionssystemet i grunden. Vi vill ha ett pensionssystem som gör det möjligt för alla att kunna leva på sin pension. Vi vill ha ett pensionssystem som tar hänsyn till skillnader i arbetsvillkor och gör det möjligt – inte bara formellt, utan också ekonomiskt – att gå i pension tidigare om kropp och själ inte orkar mer. Vi vill ha ett pensionssystem som utformas och följs upp i en öppen och demokratisk process – inte under väktarrådsliknande former bakom lyckta dörrar.

Beslutskedja: Höjda åldersgränser i pensionssystemet och i andra trygghetssystem

26/9
2018
1/3
2019
6/3
2019
8/3
2019
22/3
2019
29/3
2019
3/5
2019
28/6
2019
7/2
2020
17/3
2021
31/5
2022

Forrige artikel Replik: Försäkringskassan Replik: Försäkringskassan "snyggar inte till" siffrorna Næste artikel Slutreplik: Slutreplik: "Okunskap om LSS-gruppen"
Myndigheter slås samman

Myndigheter slås samman

Regeringen går vidare med delar av förslaget om att slå samman flera myndigheter. Den 1 januari 2026 ska sex myndigheter bli tre.

Så mycket får myndigheterna

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.