Wallenskog: Staten kan behöva sänka sina krav på personaltäthet i välfärden

Rent ekonomiskt har kommuner och regioner haft det bra de senaste två åren, främst på grund av statliga pandemibidrag. Men nu vänder det, enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) ekonomirapport. Nästa år beräknas kommunerna och regionerna landa på ett underskott på tre miljarder.

Det beror delvis på prisökningar nästa år, även om skatteunderlaget växer så kommer det inte att räcka till när man kompenserat för pris- och löneökningar. En till anledning är den stigande inflationen som påverkar pensionskostnaderna för kommuner och regioner.

Kostnaderna för pensionerna ökar med 31 miljarder nästa år jämfört med 2022. För att undvika underskottet måste det tas till åtgärder, berättar SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog.

– Några kommuner har satt undan i resultatutjämningsreserven och kan använda de pengarna sen. Men andra åtgärder kan vara besparingar eller skattehöjningar, säger hon till Altinget.

Svårare att anställa

23 kommuner och 5 regioner har i år sökt till den så kallade kommunakuten, för att få bidrag som ska hjälpa den svaga ekonomin. Men det är ett problem att det är snäva regler om vilka som får söka bidrag därifrån, säger Wallenskog. Eftersom hon tror att det kan bli fler som behöver söka sig dit kommande år. 

Hur kommer det ekonomiska läget nästa år påverka rekryteringen av personal till kommuner och regioner?

– Det är klart att om man måste på kort sikt behöver spara pengar, kan man inte anställa personal som man tänkt. Å andra sidan har vi stor brist på utbildad personal. Förhoppningen är att man ska kunna lösa det på nya sätt, svarar Wallenskog.

Kommer det att behövas statligt stöd för att anställa personal nästa år?

– Jag tänker då att de statliga medlen måste vara generella. Eller så ska det vara bidrag för att utbilda undersköterskor eller vårdbiträden. Det är den typen av statsbidrag som vi föredrar. Tyvärr är det många bidrag som sen driver upp kostnaderna och behovet av personal.

Behoven växer i äldreomsorg

Wallenskog lyfter också att staten kanske också behöver ändra vissa av kraven på välfärden. Hon ser snabbt ökande behov i äldreomsorgen då den befolkningsgruppen växer, då ökar också behoven.

Om personaltätheten ska vara den samma kommande år, skulle 80 procent av de tillkommer i arbetsför ålder behöva arbeta i välfärden. Något som inte är rimligt, enligt Wallenskog.

– Staten måste också fundera över hur man kan lösa välfärden på ett annat sätt än i dag. Vilka verktyg behövs. Dels hur mer vård kan bedrivas utanför sjukhusen, dels hur ny teknik kan minska behovet av arbetskraft i äldreomsorgen.

lingstrom@altinget.se