Wolt: Låt plattformsföretagen fortsätta vara en integrationsmotor

Af Johan Grönvall och Richard Lindeen
Vd respektive vice vd samt operativ chef Wolt Sverige

Den snabbväxande plattformsekonomin, där en verksamhet bedrivs via en digital plattform, figurerar ständigt i debatten. Beslutsfattare försöker hinna med att anpassa lagstiftningen och villkoren på arbetsmarknaden. Det är bra då det är oerhört viktigt att alla parter upplever villkoren så rättvisa som möjligt, samtidigt som lagstiftningen inte får hämma nya jobb och inkomstmöjligheter att växa fram.

För få enkla jobb

Sverige är det land i EU med lägst andel så kallade enkla jobb, alltså jobb som inte kräver utbildning eller erfarenhet. 95 procent av jobben i Sverige kräver någon form av förkunskap, vilket försvårar för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Extra utsatta är utomeuropeiskt födda, där andelen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd har ökat från drygt 10 procent i början av 2000-talet, till närmare 50 procent under 2022.

Här behövs det förändring. Plattformsföretag bidrar till sysselsättning och agerar som integrationsmotorer genom att erbjuda en inkomstmöjlighet, bland annat till de som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. För att få en inkomst via plattformsekonomin krävs oftast ingen tidigare yrkeserfarenhet eller krav på svenska språkkunskaper, vilket ger fler möjlighet till frihet genom försörjning. En första instegssysselsättning kan också ge tillgång till ett yrkesnätverk som i sin tur skapar möjligheter att ta sig vidare i arbetslivet.

Plattformsföretagen ger möjligheter

För att detta ska bli verklighet krävs balanserade avtal som tillgodoser både behov från arbetsmarknaden och önskemål från uppdrags- och arbetstagare. Där ser vi att det finns utrymme att via plattformsekonomin komplettera den svenska modellen, utan att äventyra den.

Undersökningar visar att runt 75 procent av de kurirer som samarbetar med oss på Wolt föredrar den flexibla samarbetsformen där de själva kan bestämma hur mycket och när de jobbar samt vilka uppdrag de tar. Denna typ av modell vore inte möjlig om inte de som arbetar via gigplattformar uppskattade en flexibel arbetsmodell. Att försöka integrera plattformsekonomin rakt av i den befintliga svenska modellen skulle innebära att väldigt många förlorar möjligheten till extra arbete och inkomst, och därmed också missar möjligheten att ta sig vidare in i det svenska samhället. Plattformsföretagens möjlighet att erbjuda inkomstmöjligheter och verka som en integrationsmotor skulle försvinna.

Ambitionen hos oss och många andra plattformsföretag är att säkerställa relevanta villkor och social trygghet för de som tar uppdrag via plattformar. Men det finns utmaningar då dagens lagstiftning inte ger utrymme för flexibilitet och möjlighet till fler sysselsättningsformer. Vi vill vara med och skapa en hållbar bransch med goda villkor för dem som arbetar i gigekonomin där själva formen för sysselsättning inte ska påverka möjligheten till social trygghet. En förändring i den riktningen skulle gynna Sverige då det i dag finns ett skriande behov av nya jobb och inkomstmöjligheter.

Uppdatera regelverket

För att skapa ett ramverk och tillgodose behoven hos de som arbetar inom plattformsekonomin krävs tydligare regler för hur anställningsformer ska definieras. Arbetsmarknaden är i ständig utveckling och det behöver återspeglas i framtidens regler och avtal. Vi och andra plattformsföretag står redo att bidra till att skapa en hållbar modell anpassad för en modern arbetsmarknad rustad för framtiden, där de som står längst bort från en inkomstmöjlighet bjuds in och tillåts delta i samhället.

debatt@altinget.se