Hittills har det varit svårt att beräkna kostnader och effekter när kommuner vill göra förebyggande insatser för barns och ungdomars psykiska hälsa. Inte längre. ”Vårt beräkningsverktyg hjälper kommunerna att ta beslut om investeringar för evidensbaserade insatser”, säger Anna Sarkadi, professor i socialmedicin vid Uppsala Universitet.
Om vi ska kunna utrota psykiska sjukdomstillstånd räcker det inte med bättre behandlingsalternativ. Vi måste bekämpa svåra levnadsförhållanden, för det är motgångar i livet, fattigdom, problem i familjen och så vidare som ökar risken för att utveckla psykisk ohälsa, skriver Svend Brinkmann.
Om föreningslivet traditionellt krävde viss konformism utgör det i dag ofta ett valbart smörgåsbord av identiteter och aktiviteter. Professorerna Magnus Karlsson och Johan von Essen vid Marie Cederschiöld högskola tror att unga behöver organisationer i föreningslivet som inte bara ger utrymme för livets stora frågor, utan som också försöker ge svar på dem.