Boverket tveksamma till fler undantag för totalförsvaret

För ett drygt år sedan fick Boverket i uppdrag att se över om kravet på detaljplan bör begränsas för projekt som gäller totalförsvaret eller för beredskapen vid kriser eller olyckor. Bakgrunden till uppdraget är behovet av att snabbt kunna bygga ut Försvarsmaktens verksamhet till följd av det försämrade säkerhetsläget. 

Bakgrunden är också att det 2022 infördes ett ny regel som innebär ett undantag från det så kallade aktivitetskravet i plan- och bygglagen (PBL) som innebär att den som överklagar en detaljplan som gäller ett MKB-projekt inte behöver ha yttrat sig innan det att överklagan görs. 

Fortifikationsverket, Försvarets radioanstalt och Försvarsmakten har flaggat för att deras verksamhet ska undantas från från den nya regeln, då de menar att deras tillväxt annars skulle påverkas negativt. 

– Det vi landar i är att juridiskt är det möjligt att göra det undantag som efterfrågas. Men det får konsekvenser så klart, säger Therese Byheden som varit projektledare för rapporten på Boverket, till Altinget. 

Mindre demokratiskt

Boverket presenterar visserligen ett förslag på hur ett undantag rent juridiskt kan göras och att det skulle innebära att vissa av totalförsvarets åtgärder skulle gå snabbare och att processen blir mer informationssäker. Men samtidigt är de tydliga mer att det skulle innebära att omfattande anläggningar prövas endast genom bygglov och att processen när försvaret ska genomföra sina åtgärder blir mindre demokratisk. Samtidigt som reglerna i PBL då blir ännu mera komplexa. 

– Det är ett väldigt komplicerat regelverk redan idag och fler undantag komplicerar det ytterligare och gör det ännu svårare att hantera, säger Therese Byheden. 

Boverket beskriver i sin rapport att de senaste årens utveckling av PBL framförallt handlat om att hitta olika ”genvägar” runt reglerna, snarare än att lösa grundproblemet, att att förbättra och effektivisera processerna i sig.

– Är det så att tidsåtgången för samhällsviktiga verksamheter är för lång, då borde man kanske egentligen titta på problemet i stort snarare än att göra en massa undantag i regelverket, säger Therese Byheden. 

Under arbetets gång har det enligt Therese Byheden också blivit tydligt att problemen för utbyggnaden inte bara handlar om det nya undantaget från aktivitetskravet utan om att processerna tar lång tid. 

– Vi har fått bredda problembilden för vi har i samverkan med de här myndigheterna förstått att det är inte bara aktivitetskraven som är ett problem. Även tidsåtgången och risken att konfidentiella uppgifter röjs i planprocessen, som ju är en väldigt öppen process, ha framkommit som problematiskt.

Försvaret vs andra intressen

Enligt rapporten konstaterar både Boverket och försvarsmyndigheterna att det hade behövts en bredare utredning om hur totalförsvarets åtgärder ska prövas enligt PBL.

Boverket tycker också att det behöver bli tydligare hur totalförsvarets intressen i fredstid ska vägas mot andra intressen i samhället. 

”Även om Boverket delar uppfattningen att totalförsvarets intressen i det enskilda fallet ofta kan behöva prioriteras gentemot andra enskilda och allmänna intressen, är det problematiskt att det inte finns några generella uttalanden att stödja sig emot. Utifrån principer om legalitet, demokrati, kommunalt självbestämmande eller påverkan på egendomsskydd saknas vägledande uttalanden från lagstiftaren”, skriver de i rapporten. 

lco@altinget.se