Nya siffror: Så mycket betalar arbetslivet till yrkeshögskolan

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har haft i uppdrag att se över finansieringen till utbildningarna på yrkeshögskolan. I en ny rapport som publiceras i dag har myndigheten kartlagt i vilken utsträckning arbetslivet – företag och offentliga arbetsgivare – medfinansierar utbildningarna.  

– För första gången i yrkeshögskolans historia har vi fått en bild av medfinansiering. Jag är väldigt glad över att arbetslivets vilja att bidra är på så pass höga nivåer, säger MYH:s utredare Margareta Landh till Altinget.  

Totalt finansierar företagen, utifrån de 949 utbildningar som undersökts, yrkeshögskolan med 2,7 miljarder kronor. Statsbidragen för samma utbildningar ligger på 2,8 miljarder. 

– Det här är en högre nivå än vad jag hade trott. Ska yrkeshögskolan växa måste arbetslivet vara med. Det här måste fungera och det ser ut att göra det, säger Landh.

Det främsta sättet som arbetslivet bidrar är genom LIA, lärande i arbete, som är arbetsförlagd praktik. Hit går 87 procent av pengarna från företagen. Andra områden där de bidrar är ledningsgruppsarbete, kontanta medel, föreläsningar, studiebesök, lokaler, utrustning och material. 

Teknik i botten

Sett till de fem större utbildningsområden som yrkeshögskolan har, it, ekonomi, samhällsbyggnad, hälso- och sjukvård samt teknik och tillverkning, är intresset för medfinansiering av de två sistnämnda lägre. Där lägger arbetslivet cirka 2 miljoner kronor per utbildning, medan resterande får 3 miljoner per utbildning.

– Med tanke på att industrin verkligen skriker efter kompetens är det för mig anmärkningsvärt, säger Margareta Landh. 

Sammantaget är det dock områdena friskvård och kroppsvård samt säkerhetstjänster som har den lägsta medfinansieringen.  

– Det är ganska få utbildningar på inom de här områdena. Arbetsgivarna är ofta enmansföretag som inte har samma möjlighet att bidra till utbildningarna, säger Landh. 

Utbildningarna med allra högst medfinansiering är de inom transporttjänster och lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske.  

– De här utbildningarna är dyra att genomföra och kräver infrastruktur, utrustning och material. De är bland annat specialiserade mot tåg, flyg och hästnäringen.

Samtidigt framhåller MYH att arbetslivets finansiering är något för högt värderad. Men enligt Margareta Landh förändrar det inte slutsatsen eller att arbetslivets medfinansiering är i nivå med det staten bidrar med.

Sällan med i undervisning

Uppföljningen visar också att arbetslivet endast i liten utsträckning är med och undervisar i de skolförlagda delarna av utbildningen utan kostnad eller till reducerad kostnad. Det är en punkt företagen måste bli bättre på, enligt MYH.

– Jag hade kanske trott lite grann som lagstiftaren hade tänkt sig. Att arbetslivet ändå skulle vara med och undervisa i utbildning, säger Margareta Landh.

– Det finns ett skäl till varför man i yrkeshögskolan har ett regelverk som inte kräver formell utbildning till lärare. Nu är det i väldigt hög utsträckning konsulter som kommer från ett arbetsliv som undervisar, men de får ju betalt. 

rep@altinget.se