Därför behöver Sverige mer havsbaserad vindkraft  

Af Företrädare för vindkraftsindustrin
Se undertecknarna i rutan nedan

Svensk industri har börjat resan mot fossilfrihet, med produktion av fossilfritt stål som ett välkänt exempel, och efterfrågar ett snabbt och stort tillskott av fossilfri el till låga priser. De projekt som redan har aviserats kräver åtminstone en fördubbling av Sveriges elanvändning.

Grön el till låga priser

Vindkraften är det kraftslag som har bäst möjligheter att snabbt möta det stora behovet av grön el till låga priser, vilket intygas av svensk basindustri. Vindkraften på land byggs ut snabbt och behöver fortsätta göra det. Samtidigt är det hög tid att Sverige nu följer omvärldens exempel och möjliggör en utbyggnad av vindkraft även till havs.

Svensk vindenergi har låtit Thema Consulting Group, som genomför analyser av energimarknaden, undersöka de kommande decenniernas elbehov i Sverige med hänsyn till en fortsatt omställning av industrin, och inte bara de projekt som bedrivs i dag. Thema har även analyserat potentialen för den havsbaserade vindkraften att bidra till lösningen.

Analysen visar att Sveriges elbehov kan komma att uppgå till 370 terawattimmar (TWh) år 2050. Det är nästan en tredubbling jämfört med dagens totala elanvändning på 140 TWh. Redan 2030 förväntas elbehovet uppgå till över 200 TWh. Den förväntade ökningen drivs främst av utvecklingen inom industrin, som 2050 väntas behöva 130 TWh enkom för produktion av vätgas.

Utveckla havsbaserad vindkraft

Den havsbaserade vindkraften har stor potential att möta det ökande elbehovet. År 2050 kan den stå för 167 TWh, vilket är nära hälften av Sveriges framtida elbehov. En betydande ökning av den havsbaserade vindkraften kan realiseras redan till 2030.

En utveckling av den havsbaserade vindkraften kan dessutom skapa stor nytta för det svenska elsystemet som helhet, inte minst i form av lägre och jämnare elpriser över hela landet samt ett avlastat elnät, som står inför stora utmaningar de kommande decennierna.

Viljan att investera i vindkraft till havs är stor, i dag finns ansökningar på över 500 TWh hos svenska myndigheter, men det krävs rätt förutsättningar för att utbyggnaden ska ta fart. För att potentialen för havsbaserad vindkraft ska realiseras behöver politiken skicka en tydlig signal om att den här typen av investeringar har en given roll i Sveriges elsystem. Politiska låsningar och konflikter måste stå åt sidan till förmån för en bred samsyn om den havsbaserade vindkraftens möjligheter att snabbt elektrifiera Sverige.

Reformer inom fyra områden

Vi som undertecknar denna debattartikel vill se reformer inom fyra huvudsakliga områden:

1. Förstärk elnätet till havs. Förstärk stamnätet och ta höjd i elnätsutbyggnaden för den havsbaserad vindkraftens möjligheter att leverera stora mängder el. Inkludera den havsbaserade vindkraften i utformningen av stödtjänster på elmarknaden.
2. Planera för en utbyggnad av vindkraft till havs. Planera för en ökad utbyggnad av havsbaserad vindkraft i havsplanerna. Ta fram en konkret handlingsplan för att möjliggöra utbyggnad av havsbaserad vindkraft och förbättra den nationella organisationen för elektrifieringsarbetet.
3. Förenkla och förkorta tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft. Se till att den nyttan som etablering medför vägs in i ett tillståndsbeslut, till exempel klimatnytta. Ändra reglerna för en mer rättssäker kommunal tillstyrkan, inför ett mer förutsägbart system för Försvarsmaktens tillståndsprövning och samordna arbetet mellan ansvariga myndigheter och departement för mer effektiva beslutsprocesser. Storskaliga infrastrukturinvesteringar kräver långsiktighet.
4. Öka lokala drivkrafter att bidra till fossilfri elproduktion. Kommuner med potential för havsbaserad vindkraft – eller annan fossilfri elproduktion – behöver få tydliga ekonomiska drivkrafter att bidra till elproduktionen, både på kort och lång sikt. Det kan ske genom att ekonomiska medel överförs från staten till kommunerna där elproduktionen sker.

Havsbaserad vindkraft kan bidra storskaligt till industrins omställning. Men då krävs genomgripande reformer för att investeringarna ska ta fart. Risken är annars att industrins viktiga omställning äventyras. Det är en hög kostnad, både för Sveriges klimatomställning och konkurrenskraft.

debatt@altinget.se