EU:s nya klimatråd: Energikrisen får inte leda till kortsiktiga lösningar

Af Marie Møller Munksgaard
Journalist Altinget.dk

När EU-länderna ska hantera den akuta energikrisen är det viktigt att lösningarna gynnar klimatet också på lång sikt. Annars kommer energikrisen att ersättas av en annan – värre – kris.

Det är budskapet från EU:s klimatråd i en ny rapport, där man ger åtta rekommendationer om hur medlemsländerna ska hantera energikrisen utan att sätta krokben för EU:s mål om klimatneutralitet.

Och huvudpoängen är att medlemsländerna ska använda energikrisen som en möjlighet att hitta lösningar som rimmar med EU:s klimatambitioner. Det förklarar Jette Bredahl Jacobsen, som är vice ordförande för EU:s klimatråd.

– Hanteringen av energikrisen kan spela väl ut med EU:s klimatambitioner. För en stor del av roten till energikrisen beror på vårt starka beroende av fossil energi, och om vi använder krisen som utgångspunkt för att snabba på den gröna omställningen kommer vi att stå bättre rustade i framtiden, säger hon.

Hon förklarar att anledningen till att rådet ger dessa rekommendationer är att EU:s medlemsländer har haft ”helt olika sätt att hantera energikrisen”.

– Det är inte alltid så att EU:s klimatmål har tagits med i krishanteringen. Det är därför vi har gjort dessa rekommendationer, som en gemensam uppmaning på tvärs över länderna.

Efterfrågan på energi måste minska

Rådets första rekommendation är klar och tydlig: Minska efterfrågan på energi och öka andelen förnybar energi. På så sätt kan man snabbare bli oberoende av energi utanför EU:s gränser, förklarar Jette Bredahl Jacobsen.

Hon säger vidare att många länder har gett extra stöd till utsatta samhällsgrupper i samband med de höga energipriserna – men att det i vissa fall kan få motsatt effekt på efterfrågan på energi.

– När många länder går in och vidtar åtgärder som specifikt handlar om att hjälpa människor att betala sina energiräkningar ökar man i princip efterfrågan på energi eftersom man tar bort människors incitament att spara energi, säger Jette Bredahl Jacobsen.

EU:s klimatråd uppmanar därför medlemsländerna att göra inflationslättnaderna ”så riktade som möjligt” för att undvika en ökad efterfrågan.

– Det är viktigt att skapa ett stödsystem som så långt som möjligt är frikopplat från människors energibetalningar, så att incitamentet att spara fortfarande finns kvar, säger vice ordföranden.

Fördubbla investeringarna

Som en fortsättning på rekommendationen om att minska efterfrågan på energi uppmanar rådet också EU-länderna att minst fördubbla investeringarna i genomförandet av förnybar energi fram till 2030.

– Ju mer vi baserar oss på förnybar energi och ju mer vi kan minska efterfrågan, desto mer motståndskraftiga är vi mot förändringar i framtiden, säger Jette Bredahl Jacobsen.

Om man tittar på den hastighet som EU-länderna har satt hittills, är det realistiskt att fördubbla investeringarna i förnybar energi till 2030?

– Det handlar väldigt mycket om politisk ambition, och det finns också en poäng i att vi gör den här rekommendationen för att vi tycker att det är något man ska prioritera mer.

Varning för kortsiktiga lösningar

Även om EU:s klimatråd konstaterar att energikrisen inte får leda till en ökad förbrukning av fossil energi finns det en förståelse för att medlemsländerna går en delikat balansgång mellan att säkerställa försörjningstrygghet och samtidigt ha klimatmålen i åtanke.

I en tid när medlemsstaterna vill bli av med rysk gas så snart som möjligt kan det bli nödvändigt att tänka i kortsiktiga lösningar, och det behöver inte nödvändigtvis vara problematiskt, säger Jette Bredahl Jacobsen.

Det viktiga är bara att se till att man inte gör kortsiktiga investeringar som i slutändan får långsiktiga konsekvenser för klimatet, förklarar hon.

Hon lyfter fram LNG-terminaler, som är hamnenheter där man kan ta emot fartyg med flytande naturgas, som ett exempel på den paradox som europeiska länder står inför.

– Å ena sidan är det vettigt att få fler LNG-terminaler i Europa, så att vi snabbt kan få lite gas på ett annat sätt, säger Jette Bredahl Jacobsen och utvecklar:

– Men när man etablerar terminalerna följer ofta ett långsiktigt kontrakt, eftersom det ligger i investerarnas intresse. Och här kan det sluta med att man förbinder sig till vissa avtal om gasimport på lång sikt, som inte matchar våra ambitioner att bli ett klimatneutralt samhälle.

Därför betonar EU:s klimatråd i sina rekommendationer vikten av att alla beslut som fattas kring energikrisen har de långsiktiga klimatmålen i åtanke.

Behövs snabba åtgärder

Det är knappt ett år sedan EU:s nya klimatråd inrättade sina medlemmar, och rekommendationerna om energikrisen är fortfarande ett av de första stegen i rådets arbete.

Och även om Jette Bredahl Jacobsen inte underskattar vikten av de nationella klimatråden, som nu finns i flera länder, menar hon att ett separat europeiskt fokus är viktigt.

– Klimatutmaningen är global, och därför spelar det också lite större roll när vi tar på oss de europeiska glasögonen och tittar på hur EU som helhet kan förbättra chanserna att nå klimatmålen.

Och det råder ingen tvekan om att det måste ske snabbt om EU ska leva upp till ambitionen att minska medlemsländernas växthusgaser med 55 procent till 2030. Utbyggnaden av förnybar energi i EU har hittills gått ”relativt långsamt”, säger Jette Bredahl Jacobsen.

Hur realistiskt är det att EU ska nå målet att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent – med tanke på energikrisen?

– Särskilt med energikrisen i åtanke kan den faktiskt uppnås, eftersom krisen är ett mycket starkt incitament att fatta de nödvändiga besluten för att nå målet. Men uppenbarligen kommer det inte av sig själv. Om vi vill nå vårt mål måste vi göra något snabbt.

Artikeln är översatt från Altinget.dk.