Flera frågetecken inför EU:s mål att expresskoppla samman elnäten med Ukraina

Ukraina är sedan ett par veckor tillbaka frånkopplat från det gemensamma systemet med Ryssland och Belarus, och för tillfället endast synkroniserat nät med Moldavien.

Efter ett lyckat test den förra veckan där elnäten i Ukraina klarade av att hålla bland annat den efterfrågade europeiska standarden på 50 Hertz trots pågående krig, har det europeiska nätregleringssamarbetet Entso-E efter uppmaning av EU:s energiministrar annonserat att man nu går vidare i arbetet med att nödkoppla samman näten.

Den uttalade ambitionen hos EU:s energiministrar är att inom de närmaste veckorna koppla samman näten för att öka energisäkerheten i landet, men åtgärden innebär även att reservkraftsanläggningar inte behöver stå redo i lika stor utsträckning, vilket kan få en energieffektiviserande effekt.

Liknande projekt har dragit ut på tiden

Men tidsplanen väcker flera frågor. En av dem som följer arbetet är Fredrik Norlund, enhetschef på Energimarknadsinspektionen.

– Om man jämför med att det pågår en liknande diskussion i Baltikum –  för där finns det också en plan att koppla bort sig från det ryska och belarusiska systemet – så är man inte i mål ännu, trots att den diskussionen har pågått i många år. Förutsättningarna där skiljer sig en hel del från Ukraina, men det är ju i alla fall en hyfsat komplicerad fråga, säger Norlund till Altinget.

I Norden har Sverige ett synkront system med Finland, Norge och Själland, vilket innebär att Svenska kraftnät har ett tätare kontakt med de andra aktörerna i de länderna jämfört med länderna på kontinenten. Så även om Sverige exporterar och importerar till även bland andra Tyskland och Polen, så sker det inte ett lika stort samarbete där. 

– Det ställer en del krav på driften, och det är framför allt en fråga för kontrollrummen, i och med att det i praktiken är samma nät som man driver. Anläggningarna är ihopkopplade och systemet körs synkront med samma frekvens. Man måste då till exempel ta hänsyn till att det finns tillräckligt med reserver i systemet, säger Fredrik Nordlund.

Ytterligare test egentligen planerat till sommaren

Efter testet förra veckan, var det initialt tänkt att det också skulle hållas ett test i sommar för att se att nätet klarade av de krav som sätts upp för samarbetet. Därefter skulle en testperiod inledas under 2023. Det krävs bland annat att ett antal tekniska åtgärder håller måttet och med tanke på att det initialt var sagt att projektet skulle löpt till 2026 så är den nya planen ambitiös.

– Hur snabbt man kan reda ut alla de tekniska frågetecknen återstår att se, fortsätter Norlund.

Vad är de stora riskerna med att fortsätta som det varit tidigare?

– Det är inte en marknadsfråga i första hand. Men det är mer en fråga om vilka länder man vill samarbeta med, när det exempelvis kommer till att reglera systemet, vilka standarder och regelverk man använder. Alla de systemen som gäller kring drift, till exempel balansering och frekvensreglering, måste man samarbeta med de andra länderna med. 

Altinget har sökt Entso-E med ett antal frågor, men de har inte svarat på dessa innan publicering.

jacob@altinget.se