Renoveringskrav fick grönt ljus – regeringen får kritik för nedlagd röst 

Regeringen får kritik för att de lagt ner sin röst i ministerrådet när det gäller nytt direktiv för byggnaders energiprestanda (EPBD). Det sänder fel signaler till de myndigheter som nu ska implementera direktivet och riskerar regeringens förtroende i kommande förhandlingar, menar Sveriges allmännytta och Installatörsföretagen. 

Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) fick klar majoritet i ministerrådet under fredagens omröstning. 20 av 27 medlemsländer röstade ja och förslaget på ny förordning får därmed grönt ljus. 

Italien och Ungern valde att rösta nej. Medan Tjeckien, Kroatien, Polen och Slovaken, valde att lägga ner sina röster. Den svenska regeringen valde, trots att man varit drivande i att förhandla fram de slutgiltiga förslaget, också att lägga ner sin röst. Vilket får kritik från Sveriges allmännytta och Installatörsföretagen. 

– Sverige försöker göra någon slags meningslös poäng här, säger Björn Berggren, energiexpert på Sveriges allmännytta till Altinget. 

Eftersom majoriteten är stor fick Sveriges nedlagda röst inte någon effekt på utfallet. Björn Berggren menar att agerandet trots det inte är bra eftersom det skickar fel signaler till övriga EU och bromsar den gröna omställningen. 

– Det är väldigt olyckligt, säger han. 

Tappat förtroende

Han ser också att det kan påverka förtroendet för Sverige och hur man ser på Sverige som förhandlingspart i kommande förhandlingar. 

– Om Sverige i sista sekunden inte ställer sig bakom ett förslag man själva har varit med och förhandlat fram, varför ska man då lyssna på Sverige nästa gång? 

Så som de nya direktiven är utformade är Sverige ett av de länder inom EU som behöver göra minst för att nå upp till de krav som direktivet ställer. Andra länder, där energieffektivisering inte kommit lika långt, kommer behöva göra betydligt mer för att nå upp till de nya kraven. Något som Sverige har att tjäna på att övriga länder gör, menar Björn Berggren. 

– Javisst, alla vinner ju på minskad energianvändning. Klimatet vinner och fastighetsägare och boende vinner på att man behöver köpa mindre energi. Sen finns mycket, framför allt på el-sidan, som pekar på att minskad energianvändning kan påverka prisbilden positivt, eftersom vi har lite för högt elbehov nu i förhållande till produktion.

”Risk för fel fokus”

Helen Magnusson, energiexpert på Installatörsföretagen, blir också oroad av regeringens agerande. Hon ser en risk att regeringen framöver kommer att lägga fokus på att utreda saker istället för att se till att genomföra de krav som det nya direktivet ställer.

– Det finns en viss oro att man väljer att fokusera på vad som är det minsta man behöver göra för att nå upp till kraven, istället för att tänka på vad finns det för potential och vad samhället kan tjäna på att vi gör energieffektivisering, säger hon till Altinget. 

– Energieffektiviseringen bidrar till samhällsekonomin och är en förutsättning för att lyckas med elektrifieringen. Därför är det viktigt regeringen ser till att Sverige har möjlighet att ligga i framkant av den utvecklingen.

Hon poängterar också att det för deras medlemsföretag som ska göra investeringar till följd av direktivet behöver finnas långsiktiga spelregler.

– En förutsättning för det är ju att man har en långsiktig politik och att man kan känna förtroende för att det som Sverige är med och förhandlar fram, det står man bakom i förhandlingen och att det genomsyrar hela vägen fram till beslut. 

– Det blir ju en svårare värld att leva i om man inte riktigt kan lita på de politiska besluten, säger hon. 

Björn Berggren menar att regeringens agerande också sänder en signal till de myndigheter som nu ska implementera direktiven. 

– Många hävdar att Sverige överimplementerar direktiv jämfört med många andra länder. Jag får inte känslan av att regeringens uppdrag till Boverket kommer att vara utformat så. Kanske tvärtom, att man vill ha motsatsen till överimplementering.

{{toplink}}

Forrige artikel Klimatklivsbudget utökas – men har samtidigt inte gått åt Klimatklivsbudget utökas – men har samtidigt inte gått åt Næste artikel Carlson om E22-kaoset: ”Trafikverket bad inte om hjälp” Carlson om E22-kaoset: ”Trafikverket bad inte om hjälp”