Replik: Utveckla marknaden för järnvägsunderhåll

Det klokaste vore att tillvarata företagens kompetens, såväl i Sverige som utomlands för att utveckla underhållet av järnvägarna, menar Nils Paul vid Svenskt Näringsliv.

Af Nils Paul
Ansvarig infrastruktur, Svenskt Näringsliv

Under våren har flera debattörer skrivit om järnvägsunderhållets organisation hos Altinget.

Senast skrev Jens Holm (V) den 20 april att staten borde ta tillbaka allt underhåll i egen regi. Enligt Jens Holm leder upphandling till fördyring av kontrakten samtidigt som kvalitén inte blir bättre. Svenskt Näringsliv anser att det saknas evidens för att upphandling skulle göra underhållet sämre.

 Däremot finns det kunskap och innovationsförmåga inom entreprenadbranschen och dess anställda som bör tillvaratas.

Jens Holm skriver även att järnvägen är ett system snarare än en marknad. Det är sant att järnvägen utgör en komplex anläggning där flera aktörer är involverade som infrastrukturförvaltare, underleverantörer och tågoperatörer. Men sådan är även situationen för övrig transportinfrastruktur som vägar, hamnar och flygplatser.

Fel att bryta upp Trafikverket

I en tidigare replik den 23 mars av Patrik Jönsson (SD) framförs att Trafikverket borde delas i ett vägverk och ett banverk samt att staten borde driva visst underhåll i egen regi. Vi delar Patrik Jönssons uppfattning att myndigheten bör ha en god kunskap om anläggningen.

Men Trafikverket är en relativt ung myndighet som tillkom 2010 med ansvar för den långsiktiga planeringen av infrastruktur inom alla fyra trafikslag samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar. Att efter tolv år riva upp myndighetsreformen tror vi inte är rätt väg för att komma till rätta med underhållsskulden, varken på väg eller järnväg.

Bortprioriterat underhåll grundproblemet

Grundproblematiken är fortfarande att Sveriges järnvägsnät är ansatt efter år av bortprioriterat underhåll. Svenskt Näringsliv har beräknat att det eftersatta underhållet kommer att växa till 57 miljarder kronor under den kommande tolvåriga nationella planen för infrastrukturen 2022–2033.

För passagerare och gods innebär det fortsatt risk för hastighetsnedsättningar och andra störningar. Kommande tolv år ska dock 165 miljarder kronor investeras i vidmakthållande och det krävs att vi får högsta möjliga nytta av det anslaget.

Trafikverkets förslag missar målet

Givetvis finns det anledning att vara ödmjuk inför utmaningarna såväl för infrastrukturförvaltare som företag. Trafikverkets redovisning den 20 april av regeringens uppdrag om vilka åtgärder som skulle behöva vidtas för att genomföra visst järnvägsunderhåll i egen regi gör nog varken Jens Holm eller Patrik Jönsson helt nöjd.

Inte heller Svenskt Näringsliv bedömer att myndighetens förslag nödvändigtvis leder till ett bättre underhåll, tvärtom ser vi en risk att hundratals miljoner kronor försvinner från konkreta underhållsåtgärder.

Stor utvecklingspotential glädjande

Däremot är det intressant att läsa Trafikverkets analys av dagens situation. Myndigheten konstaterar att marknaden för järnvägsunderhåll faktiskt är under fortsatt utveckling och att utvecklingspotentialen är stor, både för myndigheten som beställare och för utförande entreprenörer.

Vi menar därför att det klokaste vore att tillvarata företagens kompetens, såväl i Sverige som utomlands, för att utveckla underhållet.

Genom att utveckla marknaden för underhåll får vi större möjlighet att åtgärda underhållsskulden.

Beslutskedja: Överförande av basunderhåll från Infranord AB till Trafikverket

9/4
2018
31/3
2020
3/11
2020
2/3
2022
23/3
2022
30/3
2022
20/4
2022
4/5
2022
6/3
2024

Forrige artikel Moderaterna: Ge medborgarna större inflytande över arkitekturen Moderaterna: Ge medborgarna större inflytande över arkitekturen Næste artikel S: Så bygger vi framtidens Stockholm S: Så bygger vi framtidens Stockholm