Expansion i norr pressar kommunbudgetarna: ”Risk för konkurs”

Nyligen stod det klart att Eva Nordström lämnar uppdraget som samordnare för samhällsbyggande i norr för att bli vd för HSB. Ännu har Regeringskansliet inte lämnat något besked om man tänker ersätta henne eller inte. 

– Hon har gjort ett jättebra jobb och vi i norr hoppas verkligen att hennes post blir ersatt, säger Claes Nordmark (S), kommunstyrelsens ordförande i Boden. 

Mats Taaveniku (S), som har motsvarande roll i Kiruna, vill se ännu mer statlig samordning och efterfrågar en ny Malmfältsdelegation. 

– Det är betydelsefullt att vi får en fortsatt statlig samordning. För vår samhällsomvandling kommer att fortgå under lång tid framöver, säger han till Altinget.

Planerar för minus

Men samordningen är bara en utmaning som kommunerna ser framför sig för att få till samhällsexpansionen.

Norrbotten och Västerbotten behöver upp emot 100 000 nya invånare till år 2035, om industrierna och den offentlig sektorn ska kunna växa. Men kommunernas investeringar kommer behöva göras innan invånarna flyttat in och skatteunderlaget är på plats. Det riskerar minusresultat för flera av kommunerna under flera år. 

– Vi har lagt en budget i Boden i år på minus 150 miljoner kronor som alla partier i fullmäktige röstade bifall på. För nästa år lägger vi en budget på minus 190 miljoner kronor. Bara för att vi måste satsa nu för vi måste ta det här språnget. Men det är inte lätt att lägga en sådan budget när vi som kommun inte får planera att gå minus, säger Claes Nordmark (S). 

Risken som nu tas för att få till investeringarna läggs nu på Bodens skattebetalare, trots att det är en satsning som hela Sverige behöver, enligt Nordmark. 

– Det kommer ske en inflyttning, då kommer skatteunderlaget att öka och då kommer vi kunna jobba ikapp den skulden. Men vet vi ju inte helt säkert att inflyttningen kommer, det är det som är problemet. Vi tror att det blir så men vi vet inte, säger han. 

Han tycker att de kommuner som nu tar ett stort nationellt ansvar behöver någon typ av punktinsats för att lyckas med samhällsutvecklingen. 

Risk för konkurs

Mats Taaveniku (S) anser också att staten behöver göra mer. 

– Jag tror det är så pass allvarligt att kommunerna annars riskerar att gå i konkurs och då måste ändå staten ta sitt ansvar, det är den överhängande risken. Där måste regeringen få upp ögonen, säger han.

Även i Kiruna planerar kommunen för en negativ budget nästa år. Men här är det inte bara samhällsutbyggnaden som pressar ekonomin. 

Kiruna har också stora utmaningar i sin budget kopplade till stadsflytten till följd av LKAB:s gruvutbyggnad. När kommunen flyttar sina verksamheter står LKAB för ersättningslokaler. Men det ökade fastighetsvärdet och avskrivningarna som kommer med det innebär stora minusposter. 

– Rent konkret innebär de ökade avskrivningskostnaderna att Kiruna kommun kommer att göra ett minusresultat på 40 till 50 miljoner kronor per år från 2024, säger Taaveniku.

– Det innebär i sin tur att om vi ska ha ett nollresultat, eftersom vi som kommun inte får gå med minus, måste vi dra ner på vård, skola och omsorg om vi inte ska gå i konkurs. Så pass allvarligt är det. 

”Vi vill klara av det”

Samtidigt ser Mats Taaveniku att kommunen är högst motiverad att satsa för att utvecklingen ska kunna ske.

– Vi vill ju klara av det här. Men då måste kommunerna få något tillbaka för att kunna matcha industriernas investeringar som ska göras i Norr- och Västerbotten. I dag har vi inte en chans att hänga med i det loppet. Om staten vill att vi ska ha en grön industriomställning då måste man bidra till investeringarna här uppe och stötta kommunerna. För annars går det inte ihop, säger han.

Läget delvis annorlunda i Luleå

I Luleå där det också planeras för en stor samhällsutbyggnad de närmsta åren är situationen delvis en annan. Här har man hittills inte behövs lägga några negativa budgetar. 

– Men samtidigt är det i grunden samma problem. Det är en ansträngning att växa snabbt och vi kommer att behöva ta investeringar om ett par år som vi trodde vi skulle ta om tio till femton år. Det är klart att det kommer märkas, framförallt i vårt investeringsutrymme, säger Carina Sammeli (S), kommunstyrelsens ordförande i Luleå.

Hon utesluter inte att kommunen kommer att behöva lägga negativa budgetar längre fram, beroende på hur snabbt skatteintäkterna kommer, och hon delar bilden att staten behöver ta ett större ansvar.

– Flera av de här industrisatsningarna är ju inte igång ännu och just nu är det kommunerna som står för risken att det ska bli möjligt för dem eller inte. Det är ganska mycket investeringar som vi som kommun måste göra för att de här företagen ska lyckas. Det kan man fundera på vilken roll staten ska ha i det, säger hon.

{{toplink}}

lco@altinget.se