Slottner: Åtskruvat bredbandsstöd rationellt och rättvist

Arbetet med att nå de uttalade bredbandsmålen till 2025 haltar fortfarande i ett delmål. Det påtalar Post- och telestyrelsen i den senaste sammanställningen av insatserna. PTS gör bedömningen att 99,3 procent av hushållen – inte 99,9 som är målet – kommer att ha tillgång till 100 mbit/s uppkoppling nästa år.

Men regeringens senaste förordningsförändring i bredbandsstödet handlar inte om att öka tempot, utan främst om kostnadskontroll. Stödmedel ska framöver endast betalas ut i efterskott utifrån hur projektörerna lyckas med utbyggnaden. Hittills har PTS exempelvis behövt kräva tillbaka mer än 20 procent av de stöd som betalades ut det första större stödåret 2021.

{{toplink}}

Civilminister Erik Slottner (KD) menar dock i en intervju med Altinget att styrmedelsförändringen samtidigt också bidrar till det samlade målarbetet.

– För om vi beviljar stöd till projekt som inte blir av, eller som inte utförs, så är det bortkastade pengar.

Detta då de medel som begärs tillbaka inte återgår till bredbandsstöd, utan i stället viks till andra ändamål i statsbudgeten, fortsätter civilministern.

– Så för varje krona som vi betalar ut till bredbandprojekt som inte utförs, är en bortkastade krona för bredbandsuppbyggnad.

Under perioden 2023-2027 finns 5,1 miljarder kronor vikta till bredbandsutbyggnad i de planerade statsbudgeterna.

Fler aktuella skruvar

När det nu beslutade stödförändringen först lades fram och remitterades, var det samtidigt flera remissinsatser som ville dra åt skruvarna ytterligare.

Region Sörmland ville exempelvis att projektörer inte ska kunna ducka för de svåraste fastigheterna i ett utbyggnadsområde och endast få en proportionell minskning av stödet.

Hur ser du på den kritiken, utifrån kostnadskontrollaspekten?

– Det är ju inte aktuellt nu i alla fall, utan det här kändes som det mest prioriterade, säger Erik Slottner och fortsätter:

– Skulle man göra andra förändringar, då kräver det lite mera betänksamhet och tankeverksamhet. Och för varje gång du ändrar de här parametrarna så kommer det alltid att finnas vinnare och förlorare. Och det finns goda skäl egentligen för alla de olika systemen.

Han tillägger:

– Sedan har vi velat uppnå målet och driva strategin så snabbt som möjligt. Så det är klart att, då är det ju ändå de lägst hängande frukterna att börja med de projekt där man täcker in flest hushåll. Det tycker jag inte är så konstigt i och för sig.

Att övergå till efterskottsbetalning i stället för förskottsbetalning ser civilministern som en ”enkel och självklar åtgärd”.

– Det känns också som det mest rationella och rättvisa systemet, tycker jag.

Hur ser du på risken att omläggningen skulle kunna bromsa upp utbyggnaden ytterligare genom att den ekonomiska risken till större del hamnar på utförarna?

– Alla förslag och åtgärder man tar till har någon nackdel. Eller någonting som är sämre än det gamla. Och den risken ökar ju såklart av detta.

Men ställt mot valet att bevilja stöd till projektansökningar som inte visar sig tillräckligt genomarbetade är valet enkelt, enligt civilministern.

– Vi vill ju såklart att de aktörer som söker bredbandsstöd är seriösa aktörer, som har hållbara kalkyler. Och det är väl i huvudsak en positiv bieffekt av detta. Att vi kommer få in ännu bättre ansökningar. Framförallt: vi kommer få in färre ansökningar, som man på förhand, kanske kan ana inte kommer hålla.

Trådlösa spåret lämnat för stunden

Regeringen har samtidigt bett Post- och telestyrelsen att ta fram ett förslag till en ytterligare stödform, där trådlös teknik enklare kan användas för att nå det sista, nu missade, bredbandsmålet.

Förslaget har fått uppbackning av sju regioner, som uppmanat Erik Slottner att ta det vidare. Men civilminister har i stället valt att lyssna på PTS för stunden, utifrån expertmyndighetens invändning att det nya stödet bedöms bli dyrare än det nuvarande.

– Vår tanke var att man med ett lägre pris skulle kunna bygga ut mer bredband och därmed kunna få uppkoppling till flera delar av Sverige under ett år för samma pengar.

När så inte såg ut att bli fallet, avvaktar regeringen.

– Men teknikutvecklingen går snabbt. Och det är ju mycket möjligt att den frågan kan bli aktuell, exempelvis med satellittekniken, säger Slottner och fortsätter:

– Nu är vi väldigt nära att nå bredbandsmålen. Det är väldigt få hushåll kvar, procentuellt sett. Men det är ett antal. Och dem ska vi naturligtvis se till att ha en strategi för också.

PTS konstaterade i somras att mer behövs för att nå alla delmål till 2025. Vad avser ni göra för att täcka sista gapet?

– Vi håller på att jobba nu på en ny digitaliseringsstrategi och där kommer konnektivitet vara ett område bland många.

Mobilmålsuppfyllnad?

Nära kopplat till bredbandsmålen är det så kallade mobilmålet – där alla skulle ha ”stabila mobila tjänster av god kvalitet där de normalt befinner sig” till målåret 2023.

Din partikollega Carl-Wiktor Svensson har tidigare sökt svar från dig i den frågan i en debattartikel hos oss – har du något svar till honom nu?

– Nej, inte på den konkreta frågan. Men i och med de nya auktionsrätterna så byggs ändå täckningen ut nu i Sverige, säger Erik Slottner till Altinget.

Civilministern pekar samtidigt på att täckningskraven för dem som får bygga ut, är mer omfattande i nuvarande auktionsrunda. 

– Och 5G-utbyggnaden sker i rask takt i Sverige också. Så det kommer att bli bättre täckning som gör att man kan ringa och bli kontaktad på flera ställen. Men Sverige är ju ett stort och glest land så jag tror att alla har förståelse för att det kommer fortsätta finnas platser i Sverige där täckningen inte är så god.

Notan som inte kan skickas till Bryssel

Bredbandsstödet är tänkt att till stor del finansieras via EU:s coronafondsmedel – men regeringen har inte kunnat begära några medel för att de inte lever upp till den plan som ställts upp och godkänts, för att ta del av fondmedlen. Skälet är framför allt den slopade reduktionsplikten, och Sverige är nu det enda land som inte har börjat ta emot medel från fonden, rapporterade DN i veckan.

Vad skulle du säga är er taktik här framöver för att i alla fall ta del av delar av de 40 miljarder kronor som väntar på er?

– Den frågan får jag nog passa vidare till Elisabeth Svantesson. Det är hennes område, jag ska nog inte tassa in där, svarar civilministern.

 

jacob@altinget.se