Slutreplik: SD låter magkänslan styra sin järnvägspolitik

Motståndare till entreprenörsdrivet järnvägsunderhåll argumenterar inte med empiri, utan tyckande. Ur ett skattebetalarperspektiv bör inte en sådan argumentation vinna. Det skriver Robert Röder, ordförande i Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer, i en replik till Patrik Jönsson (SD).

Af Robert Röder
Ordförande Föreningen Sveriges järnvägsentreprenörer

Med debattsvaret Låt staten driva ett nytt banverk men fortsätt stötta marknaden inrättar Patrik Jönsson (SD) sig i gruppen av allmänna tyckare om järnvägsunderhåll. Men konkurrensutsättningen och dess effekter är inte en fråga om magkänslor. Det handlar om fakta.

{{toplink}}

”Irrelevant” och ”häpnadsväckande”

I en internationellt uppmärksammad vetenskaplig utvärdering slås fast att reformen sänkte kostnaderna med 11 procent med bibehållen kvalitet. Det är irrelevant att Jönsson ”inte instämmer” i dessa vetenskapliga resultat. De utredningar som visar på att konkurrensutsättningen har varit lyckosam väger tyngre. Uttalandet ”Det finns inget stöd för Röders tes att effektiviseringen inte gjorts även om Banverket kvarstått som aktör på området” är häpnadsväckande.

Jönssons tyckande utan några empiriska underlag känns igen från den socialdemokratiska utredningen Framtidens järnvägsunderhåll (SOU 2020:18). Där ignorerade den tidigare socialdemokraten och LO-medarbetaren Erland Olauson alla underlag och drog en ideologisk slutsats att staten bäst sköter järnvägsunderhållet. I en intervju med SEKO-tidningen menar Olauson att uppdraget togs av lojalitet med den socialdemokratiskt ledda regeringen – ingen annan ville göra jobbet.

Skattebetalare förlorar på återförstatligande

Beträffande Riksrevisionens granskning av järnvägsunderhållet feltolkar Jönsson studien. Ett kostnadsöverskridande är en jämförelse mellan det upphandlade priset och slutkostnaden. Det upphandlade priset är inte fast, utan regleras enligt hur mycket arbete Trafikverket vill ha utfört. Snörika vintrar kräver mer snöröjning och renderar naturligt i ett kostnadsöverskridande.

Begreppet kan inte direkt överföras till produktivitetsfrågan. Inom järnvägssektorn är beställningen av tilläggs- och ändringsarbeten snarare regel än undantag. Det är ingen beställningsmetod som sker i det fördolda. Att kostnaden för järnvägsunderhåll blir högre än i anbuden innebär inte att Trafikverket får för lite järnvägsunderhåll för pengarna – snarare är det ett tecken på att Trafikverket tar sitt ansvar för järnvägens utveckling.

Trafikverket beställer de arbeten som bedöms nödvändiga för systemets robusthet. Varken Jönsson, eller andra motståndare till entreprenörsdrivet järnvägsunderhåll, argumenterar med empiri utan framför tyckande. Ur ett skattebetalarperspektiv bör inte en sådan argumentation vinna.

Det halvmesyr till förslag med att återförstatliga några kontrakt som Jönsson och regeringen diskuterar är mot bättre vetande. För att göra investeringar mot framtida innovationer krävs stabila spelregler.

Beslutskedja: Överförande av basunderhåll från Infranord AB till Trafikverket

9/4
2018
31/3
2020
3/11
2020
2/3
2022
23/3
2022
30/3
2022
20/4
2022
4/5
2022
6/3
2024

Forrige artikel Replik: Låt staten driva nytt banverk men fortsätt stötta marknaden Replik: Låt staten driva nytt banverk men fortsätt stötta marknaden Næste artikel Skenande kostnader för infrastrukturen måste få ett slut Skenande kostnader för infrastrukturen måste få ett slut