Stopp av nya stambanan friar kommunerna från tusentals bostadsbyggen

I slutet på förra året aviserade regeringen att man avbryter utbyggnaden av höghastighetsbanorna genom södra Sverige för att istället prioritera bland annat upprustning av befintlig järnväg och bättre vägstandard.  

Beslutet har mötts av kritik från flera av de kommuner som avtalat med staten om att få nya tågstationer utmed järnvägsbanan. 

– För oss var det här beslutet ett dråpslag. Vi har lagt ner ett oerhört arbete i tid, resurser och planering, säger Ann-Marie Nilsson (C), kommunstyrelsens ordförande i Jönköping kommun där den nya stambanan skulle passera. 

100 000 bostäder

I de avtal som förhandlats fram mellan kommunerna och staten, representerad av Sverigeförhandlingen, skulle staten leverera järnväg i utbyte mot medfinansiering från kommunerna samt att kommunerna åtar sig att bygga bostäder.

Totalt handlade det enligt de initiala överenskommelserna om upp emot 100 000 bostäder.

– Kommunerna åtog sig ansvar för att bostäderna skulle byggas antingen av dem själva eller av marknaden och privata entreprenörer. Men nu är kommunerna egentligen inte bundna alls, även om de skrivit på avtalen, säger Catharina Håkansson Boman som var en av förhandlarna från statens sida i Sverigeförhandlingen. 

Jönköping ändrar inga planer

Trots det säger sig flera kommuner ändå vara redo att bygga. I Jönköping har man kommit långt i byggandet av en ny stadsdel i anslutning till den planerade stationsområdet. Ett arbete man kommer fortsätta med samtidigt som man driva frågan om ny stambana vidare. 

– Vi har faktiskt inte tänkt lägga om vår planering. Vi måste fortsätta att arbeta för att få en bättre järnvägsinfrastruktur. Vi kommer inte lägga oss ner och dö eller sluta jobba med denna frågan. I den bästa av världar kommer det en ny regering om fyra år, säger kommunstyrelsens ordförande i Jönköping Ann-Marie Nilsson (C) som var den som undertecknade avtalet med staten för kommunens räkning 2016. 

Enligt avtalet åtog sig Jönköping att bygga 10 000 bostäder i utbyte mot en station på stambanan. Exakt hur många av bostäderna som är byggda kan Ann-Marie Nilsson (C) inte svara på. Men hon säger att kommunen har haft en expansiv utveckling och att man kommer att fortsätta att satsa.

– Men skulle det vara så att det i förlängningen inte blir någon stambana så är det klart att det kommer att påverka investeringar och även bostadsbyggande i viss mån, säger hon. 

Även i Värnamo, som var en av de första kommuner som skrev på avtalet med Sverigeförhandlingen och åtog sig att bygga 1770 bostäder, finns en besvikelse över beskedet.

Men även här sker en expansion i kommunen och efterfrågan på bostäder är fortsatt stort. 

– Vi har egentligen problem med att vi inte har tillräckligt med mark för att bygga så mycket som vi behöver. Så jag tror inte att stambanan kommer att påverka hur många bostäder vi bygger. Däremot kan det slå mot näringslivet så klart och möjligheterna att rekrytera personal, säger Tobias Pettersson (M) kommunstyrelsens ordförande i Värnamo.

”Negativa till att bygga”

I Hässleholm, där kommunstyret sedan 2016 då avtalet slöts skiftat från Socialdemokraterna till Sverigedemokraterna, är tonen en annan. Här är kommunstyrelsens ordförande Hanna Nilsson (SD) lättad över beskedet som gör att man nu kan tänka om i planen för bostadsbyggandet. 

– Vi var redan innan beskedet kom negativa till att bygga så många bostäder. Det hade behövt bli många lägenheter på en väldigt liten yta. Vi kommer att fortsätta att projektera mycket byggande men det kommer att vara villor och radhus, för det är det som efterfrågas, säger Hanna Nilsson (SD). 

Hässleholm åtog sig att tillsammans med Kristianstad kommun att bygga 7000 bostäder – vilket nu kommer att bli betydligt färre. Exakt hur mycket färre är oklart enligt Hanna Nilsson (SD). Men hon menar att kommunen kommer att följa marknaden och tillgodose det behov som finns. 

– Vi kommer att se över planerna och bygga det på ett mer passande sätt och inte lika omfattande, säger hon. 

För Borås kommun är det fortfarande mycket som är oklart. Här har regeringen avbrutit planerna för sträckan Borås-Jönköping, men satt planeringen av sträckan Borås-Göteborg på paus för utvärdering fram till sommaren. 

Här har kommunen ännu inte börjat med planeringen av de 12 500 bostäder som man åtagit sig att bygga och enligt kommunstyrelsens ordförande Ulf Olsson (S) kommer man inte heller att bygga något som inte efterfrågas.  

– Det är klart att vi som stad vill hela tiden fortsätta att växa oavsett om vi får en ny stambana eller inte. Men det är klart får vi inte en ny järnväg, framförallt mellan Borås och Göteborg, men också vidare till Jönköping, så kommer det att innebära mindre tillväxt och därmed lägre efterfrågan på nya bostäder, säger han. 

{{toplink}}

lco@altinget.se