Sveriges infrastruktur är ett hinder för tillväxt

Vi lever i en tid av geopolitisk oro och högt förvandlingstryck i samhället. Kraven på tillväxt och global konkurrenskraft ökar. Samtidigt halkar Sveriges infrastruktur efter, och företagen kämpar med att få ut sina produkter. Den kommande infrastrukturpropositionen kan vara nyckeln till att vända utvecklingen – men bara om satsningarna görs rätt.

Satsa på underhåll

För att stärka vår konkurrenskraft och skapa fler jobb är ett bättre företagsklimat avgörande, och här spelar infrastrukturen en central roll. Företag vill växa och anställa, men vägar och järnvägar håller inte jämna steg med deras behov.

Regeringen har redan kommit med ett välkommet besked: Infrastrukturbudgeten ökar med 20 procent. Åren 2026–2037 ska staten spendera 1171 miljarder kronor i transportinfrastruktur. Det är en historiskt hög, men också nödvändig, nivå givet nuläget.

Men beloppets storlek är inte allena avgörande. Att sittande regering utlovar rekordsatsningar på infrastruktur är mer regel än undantag. Mellan 2010–2022 ökade statens infrastrukturbudget med 70 procent i jämförbara priser.

Det är därför helt avgörande hur pengarna används. En relativt större andel av pengarna behöver användas för underhåll och de nyinvesteringar som görs bör vara samhällsekonomiskt lönsamma.

Varor levereras inte i tid

Att försumma underhållet för att sedan tvingas ersätta tillgångar i förtid är både dyrt och ineffektivt. Trafikverket uppskattar underhållsskulden på landets vägar och järnvägar till 127 miljarder kronor. 34 procent av det statliga vägnätet är i dåligt skick och järnvägen lider av överbelastning.

Dåliga vägar och trängsel på spåren innebär att företag riskerar att inte kunna leverera sina varor i tid. Det leder inte bara till produktionsförluster utan också till andra samhällsekonomiska kostnader – både för näringslivet och för privatpersoner som drabbas av förseningar och störningar i resandet.

I Svenskt näringslivs undersökning Företagens regionala utveckling upplever 17 procent av de tillfrågade företagen att brister i infrastrukturen utgör ett betydande tillväxthinder.

En annan fråga som brådskar är förnyelsen av isbrytarflottan. 2022 gav regeringen grönt ljus för två nya isbrytare. Men efter förseningar och en upphandling som måste göras om riskerar pengarna att endast räcka till en isbrytare som kan tas i drift tidigast 2028.

Slopa önskelistorna

Regeringen vill prova nya alternativa finansierings- och genomförandeformer för infrastruktur, och det är ett steg i rätt riktning. Sverige måste våga testa nya organisationsformer för att öka effektiviteten och snabba upp byggandet.

Men det kräver också en långsiktig plan som sträcker sig bortom enskilda projekt och satsningar. Här har produktivitetskommissionen konkreta förslag på förbättringar. Oppositionen efterfrågar bland annat en infrastrukturberedning, och det är hög tid att politiska samtal bygger på vilka kapacitetsförstärkningar Sverige verkligen behöver, inte en lång önskelista med projekt.

Ett första steg för att nå en bred politisk samsyn om framtidens infrastruktursatsningar kan vara en ny kapacitetsutredning. En eventuell överenskommelse om infrastruktur behöver samtidigt vila på förståelsen om att alla fyra trafikslag behövs, även i framtiden.

Infrastruktur handlar inte bara om asfalt och spår, infrastruktur är också i högsta grad näringspolitik. Om pengarna används rätt kommer tillväxten öka i Sverige.

”Utvärdera mig på jobben”, sa en tidigare statsminister. Detsamma borde infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) säga.

debatt@altinget.se