Altingets lista: Håll utkik efter detta i miljöbudgeten
Efter veckor av budgetutspel är det välkommet när budgetpropositionen presenteras i sin helhet – först då går det att se vad som finns bakom formuleringarna om satsningar och mer pengar. Här är Altingets lista på några saker som är extra intressanta att hålla utkik efter i miljöbudgeten.
Helheten
Det blir ett stort hack i miljöbudgeten som helhet (utgiftsområde 20) när bonusen till miljöbilar fasas ut: Nästan sex miljarder kronor. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtar (L) har under de senaste budgetutspelen hänvisat till att satsningar finansieras genom att ta från anslaget för klimatbonusen, trots att anslaget redan är nollat från och med nästa år. Där är också flera budgetnyheter där finansieringen inte funnits med, bakom en satsning kan alltså finnas en besparing på något annat.
Det blir också intressant att se hur miljöbudgetens nivå står sig jämfört med tidigare år, då en minskad nivå i miljardklassen kommer att användas som ett slagträ av oppositionen i debatterna hela vägen fram till nästa år.
Klimateffekten
I budgetpropositionens klimatredovisning ska regeringen, enligt klimatlagen, redogöra för: En redovisning av utsläppsutvecklingen, de viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och beslutens betydelse för växthusgasutsläppen samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder, när och hur beslut om dessa åtgärder ska fattas.
Här ska regeringen alltså bland annat redogöra för klimatkonsekvenserna av sänkningen av reduktionsplikten samt sänkningen av skatten på bensin och diesel.
Skydd av natur – hur landar det?
Regeringen sänkte anslagen till skydd av natur i årets budget, de skjuter nu tillbaka en del, men långt ifrån de summor som Naturvårdsverket anser behövs. Så här långt saknas också pusselbiten med de anslag som Skogsstyrelsen förfogar över.
Och skötseln av naturen – hur gör regeringen där?
Det kommer pengar särskilt avsatta till arbetet mot invasiva arter och klimat- och miljöminister Romina Poumorkhtari (L) har lovat en viss återställning av neddragningen av anslaget åtgärder för värdefull natur, men mycket långt från den nivå som expertmyndigheten Naturvårdsverket begärt. Neddragningen i årets budget har fått reaktioner från såväl friluftsrörelse som länsstyrelser, nu återstår att se hur anslaget fördelas, fritt eller öronmärks varje krona?
Ekonomisk säkerhet till kärnkraftsbolagen
Enligt Tidöavtalet ska möjligheterna för att investera i kärnkraft stärkas genom att staten går in och tar en del av lånerisken, så kallade statliga kreditgarantier, för 400 miljarder kronor. Sedan tidigare regering finns ett system för gröna kreditgarantier, för år 2023 är ramen 65 miljarder.
Med tanke på regeringens mål för ny kärnkraft är det inte osannolikt att kreditgarantierna, särskilt avsatta för kraftslaget, dyker upp i den här budgeten.
Miljöarbetets ryggrad – miljöövervakningen
I årets budget minskade anslagen till miljöövervakning, det som Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger kallar miljöarbetets ryggrad. Än så länge har inga signaler kommit från regeringen ifall en återställning är på väg, men myndigheterna har varit tydliga med riskerna och behoven. ”För att Sverige ska kunna leva upp till de många internationella åtagandena och upprätthålla några av världens längsta tidsserier behövs både förstärkning och stabilitet.” skrev Naturvårdsverket i sitt budgetunderlag till regeringen i våras.
{{toplink}}
Fritzon hoppas avfallsförslag lyfter i EU-valet – ”Viktig fråga för väljarna”
Staten ska ta miljardrisker vid kärnkraftsbyggen
