Stöden som inte flyger – för stunden

En statsbudget är en intrikat övning för regeringen. Utifrån bedömningar läggs den plan som sedan möter verkligheten. 2023 gick exempelvis statens budget på 1 243 miljarder kronor i slutändan plus med 84 miljarder kronor, i stället för 19 miljarder såsom budgeterat.

En del i budgeten som ofta lyfts fram är de statliga stöd som riktas till olika ändamål. Men utfallet blir inte alltid där heller som aviserat, och det är inte sällan som stöd inte används fullt ut.

Altinget har gått igenom några av de stöd som haft utmaningar med att lämna myndigheterna.

Energieffektiviseringen

Som Altinget rapporterat om tidigare haltar det stöd som lyfts fram som ett svar på energieffektivisieringsbehoven för att leva upp till flera EU-regelverk. Över 80 procent av de avsatta pengarna för stöd till energieffektivisering i småhus användes inte förra året.

Hittills i år ser dock trenden mer positiv ut: fram till juli månad hade 151 miljoner kronor delats ut – närmre hälften av de 317 miljoner kronor som är avsatta till stöden. 

{{toplink}}

Samtidigt kan noteras att det tidigare Energieffektiviseringstödet till flerbostadshus, som stoppades när Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna fick igenom sin budget inför 2022, fortsatt rullar på. Detta eftersom ett antal ansökningar redan hann beviljas innan stödet stoppades – och därmed lever det fortsatt vidare.

Förra året användes 250 av de 350 miljonerna som avsatts för stödet. I år ligger potten på 840 miljoner kronor. Fram tills juli har 234 miljoner kronor betalats ut. 2025 är det sista året som stödet ska finnas kvar.

Industriklivet

Budgeten för Industriklivet ligger i år på 1 457 miljoner kronor och har kontinuerligt växt under åren. Samtidigt som budgeten växt har också större andelar av medlen gått åt. Från att 435 av 600 miljoner, 72,6 procent, gick tillbaka till statskassan 2020, behövde endast 21 procent skickas tillbaka enligt förra årets redovisning.

{{toplink}}

Samtidigt sker utbetalningarna ofta stötvis. Hittills i år har exempelvis bara 70 miljoner betalats ut på totalen.

– Vi är väldigt beroende av vilken typ, hur många och hur omfattande ansökningarna vi får in, för att kunna betala ut, sade Anna Thorsell, handläggare på Energimyndigheten, i höstas.

Klimatklivet

Klimatklivet kommer gå från nära fem miljarder kronor i år, till 3,5 miljarder nästa år. En ”satsning” menar regeringen, som förstärkt budgeten med 500 miljoner kronor jämfört med de tidigare aviserade 2,9 miljarderna. Förra året gick 20 procent av anslaget inte åt. Hittills i år har strax under 20 procent gått åt.

Till skillnad från tidigare år begränsas dock inte Naturvårdsverket av en faktor som hållit dem tillbaka, då bemyndiganderamen utökats.

– Det har vi fått nu, så (förra årets) situationen bör inte upprepas, sade Anna Bredberg, chef på klimatklivsenheten för jordbruk på Naturvårdsverket, till Altinget tidigare i år.

 {{toplink}}

Klimatpremierpotten haltar

I det övergripande anslaget för klimatpremier ingår ett stort antal stöd. Förutom det övergripande marknadsintroduktionsstödet till främst tyngre trafik ingår också en avknoppning av de tidigare bonusmalusstöden - särskilt riktade mot lätta lastbilar.

Men stödet har haltat betänkligt. 2022 brann över en miljard kronor inne, över 60 procent av stödet. 2023 veks då i stället endast 462 miljoner till ändamålet. Då gick 96 procent av stödet åt.

Men 2024 är den samlade potten kraftigt utökad till 2,1 miljarder kronor. Hittills i år är resultatet inte imponerande. Totalt har bara 89 miljoner kronor betalats ut i stöd fram till juli. Orsakerna är dock flera, som Energimyndighetens expert påpekar.

{{toplink}}

Sjöfartsstöd och skrotningspremier

Ett annat stöd inom den totala Klimatpremiepotten är skrotningspremien. Den fördes fram av KD som ett svar när partiet hoppade av reduktionspliktsbeslutet våren 2022 och har nu dragit igång med en budget på 250 miljoner kronor som hanteras av Boverket. Men stödet som kräver 1 300 kompletta ansökningar i veckan för att gå åt i år hade första veckan bara fått in åtta ansökningar, rapporterade Aktuell Hållbarhet.

Därtill ingår också investeringsstödet för överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart, där det avsatts 199 miljoner kronor till stödet för 2024. Men efter att statsstödsansökan lämnades in i december 2023 har inget hänt. Om utfallet blir detsamma som det tidigare Ekobonus-stödet, som också hade svårt att komma igång, återstår att se.

{{toplink}}

Skred och saneringsstöd

Skredsäkringsstödet i Göta älv på 115 miljoner kronor har inte heller varit munter uppföljningsläsning de senare åren. Per Bolin, sekretariatschef på SGI, pekade tidigare i år på att det kan ta ett antal år innan stöden kommer igång och hänvisade till att även saneringsstödet till återställning av förorenade områden tidigare haltade.

Det senare har dock nått upp i 70 procents täckningsgrad det senaste året, och ser hittills i år ut att ligga i fas med den totala budgeten på en miljard kronor. Skredsäkringsstödet ligger hittills på 20 miljoner i utbetalningar.

Laddinfrastruktur

Av förra årets riktade miljardpott till laddinfrastruktur i budgeten, en av flera insatser för utbyggnad, användes 83 procent. Men årets resultat hittills, med en budget på 995 miljoner kronor, är inte lika imponerade. Fram till juli ger totalresultatet istället en positiv post – genom att totalt 68 miljoner kronor har krävts tillbaka.

Budgeten, som främst viks till utbyggnad av publika laddstolpar för tyngre trafik, har dock tidigare år framför allt gått åt under årets sista månader. Förra året betalades nära hälften av budgeten ut i december.

Stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag

Sedan detta stöd gjordes om 2018 har inga ansökningar inkommit. Stödet kan ges till kommuner med svag bostadsmarknad för att omstrukturera kommunala bostadsföretag som har det kärvt.

Stödet kan också i vissa fall ges till företag som erbjuder bostäder till medborgarna. Enligt Boverket finns det en efterfrågan på stödet men sedan det gjordes om krävs en ansökan till EU-kommissionen i varje enskilt fall vilket gör ansökan alltför svårhanterlig för den enskilda kommunen.

Boverket har i flera omgångar flaggat för att stödet borde avvecklas i sin nuvarande utformning, men hittills utan gehör. I budgeten för i år har i stället stödet fördubblats till 12,5 miljoner. Hittills har dock inga medel betalats ut.

jacob@altinget.se, lco@altinget.se