Beredskapslager med olja kommer kosta miljarder

Ska Sverige ha en energiberedskap på 90 dagar så kommer det att krävas stora summor under de kommande åren. Det framgår av Energimyndighetens budgetunderlag, för åren 2025-2027, som lämnats till regeringen.

Den absolut största posten handlar om beredskapslagring, framför allt krävs åtskilliga miljarder för att återigen bygga upp lager av fossila bränslen i bergrum runt om i landet. 

– Dels är det uppköp av oljan och sedan ska oljan skyddas. Därför har vi behov av bergrum, sådana vi hade tidigare. För 90 dagars beredskap har vi beräknat att det behövs 30 bergrum, säger Anna Karphammar, chef för Energimyndighetens enhet för civilt försvar och sektorsansvar, till Altinget.

Fjärrvärmen behöver sitt

Energimyndigheten gör bedömningen att det finns 30 oanvända bergrum spridda över landet att tillgå. Men utöver de fossila bränslena så behövs det även byggas upp en lagerberedskap för att klara fjärrvärmen och -kylan. I dag är fjärrvärmen till stor del beroende av restprodukter från industrin.

– Men frågan är hur mycket industri vi har som skapar sådana restprodukter i en krigssituation? säger Anna Karphammar.

Men det är inte bara pengar som krävs, utan en rad frågor som behöver utredas kring beredskapslagring.

– Ska staten hyra in sig eller ska staten äga lager? Det viktiga är att staten har rådighet över lagren, sedan får man överväga om det ska ske genom att hyra in sig, att köpa egna lager eller att man ställer lagkrav på industrin, säger Anna Karphammar.

Hon påpekar att en skillnad mellan just lager av biobränslen för fjärrvärmeanläggningarna och oljelager i bergrum är hållbarheten. Lager med exempelvis träflis måste omsättas snabbare än olja.

Elva miljarder kronor

Nästa år begär Energimyndigheten 365 miljoner kronor under anslaget energiberedskap, men året därpå behöver det stiga till nästan 3,7 miljarder för att år 2029 vara uppe i en summa på 11 miljarder kronor, varav 10 miljarder till beredskapslagring.

Med tanke på att många frågor fortsatt kräver utredning – exempelvis modeller för lagring och analyser av hur marknaden störs så lite som möjligt av stora statliga uppköp – så kan det tyckas vara en optimistisk tidsplan som Energimyndigheten lägger fram. Men Anna Karphammar håller inte med om det.

– Jag skulle tvärtom säga att det är en ganska pessimistisk tidsplan. I den bästa av världar har vi mer tid, men vi har extremt lite tid på oss. Är det något vi behöver lägga kraft på nu är det energiberedskapen, allt annat hänger på det. Det här är en nödvändig tidsplan, säger hon.

– Det behöver utredas, man behöver hitta olika modeller beroende på hur man ska lagra och så att man stör marknaden så lite som möjligt.

Jämför med vården

Anna Karphammar tror det kan bli en utmaning att hitta en god balans mellan statligt ägande och ansvar när energiberedskapen ska byggas upp.

Olika samhällssektorer har olika förutsättningar, påpekar hon och tar vårdens arbete med ökad beredskap som exempel.

– Där finns också en blandning av offentligt och privat, men samtidigt har man fler offentliga aktörer genom regionerna än vad vi har att hänga upp energisystemet på, säger hon.

Energimyndighetens arbete med energiberedskapsfrågan har ökat hastigheten rejält, enligt Anna Karphammar Det förslag som myndigheten nu lämnat till regeringen skulle sannolikt först kommit nästa år, men tidsplanen har anpassats efter försvarsberedningen och det tidigarelagda försvarsbeslut som riksdagen ska ta i höst.

Energimyndigheten har gjort en bedömning av försvarsberedningens senaste rapport Kraftsamling, om inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret, och utgått från den i budgetunderlaget.

– När vi fick uppdraget att bedöma om försvarsberedningens förslag är realiserbara, då bestämde vi oss att göra ett ordentlig arbete och bland annat komplettera försvarsberedningens arbete, de har till exempel väldigt lite om gas, säger Anna Karphammar.

Hur Nato-medlemskapet påverkar återstår ännu att se. Det handlar dels om försvarsallilansens krav på medlemmarna för att skapa en samhälle med motståndskraft, dels omfattningen av att säkra försvarets energiförsörjning, inklusive Nato-styrkor.

– Vi har inte varit med tidigare och därför inte deltagit i planeringen. Men vi räknar med att det är en väsentligt större dimension än vad vi haft tidigare, säger Anna Karphammar.

På tvärs med klimatarbetet att lagra fossilt

Förslaget om att bygga upp stora lager av olja i bergrum går stick i stäv med klimatpolitiken, noterar Energimyndigheten. Men det går inte att låtsas som om samhället är längre fram i omställningen än vad som är fallet, enligt Anna Karphammar.

– Beredskapslagring av fossila bränslen är inte bra ur klimatsynpunkt, men ur ett kortsiktigt perspektiv är det nödvändigt. Här måste vi klara att hålla två tankar i huvudet samtidigt, säger hon och tillägger:

– Vi måste fortsätta att utveckla beredskapslagringen bortom de här åren, i takt med omställningen.

johanna@altinget.se