Christofer Fjellner: Minskade utsläpp är bara halva svaret

Finansminister Elisabeth Svantesson ingår. Det gör även 23 representanter från Moderaternas länsförbund. Och totalt sex riksdagsledamöter från närings- samt miljö- och jordbruksutskottet.

Det är med andra ord en rejäl arbetsgrupp för politikutveckling på klimat- och miljöområdet som den tidigare EU-parlamentarikern Christofer Fjellner, numera oppositionsborgarråd i Stockholms stad, ska leda. Rubriken för arbetet saknar inte moderat klang: ”Grön innovationskraft för tillväxt”.

– Det är en nätt frågeställning, säger Christofer Fjellner till Altinget och fortsätter:

– Men den grundläggande frågan i arbetet är hur vi ska komma tillrätta med miljö- och klimatproblemen och samtidigt uppnå en stärkt konkurrenskraft. Det är en fråga som måste besvaras av alla anständiga politiker i dag, säger han tillägger att gruppen ännu inte har hunnit ha sitt första möte och att även de eventuellt har synpunkter på vad frågeställningen innebär.

"Sverige underpresterar"

Sveriges utsläpp är förhållandevis små. Det är inte utsläppsminskningarna i sig som gör att Sverige kan påverka, enligt Fjellner, utan genom att framgångsrikt kombinera konkurrenskraft med höga miljö- och klimatambitioner.

– Vår metod bör vara, anser jag, är att att vara en förebild för andra länder och att konkurrera ut de som producerar saker på ett miljöskadligt sätt. De som bara driver på för minskade utsläpp har bara halva svaret. Det största hotet mot klimatet i dag är att Sverige underpresterar på jobb och tillväxt, säger Christofer Fjellner.

Ett övergripande problem, enligt Fjellner, är att den svenska klimat- och miljöpolitiken inte förhåller sig i tillräckligt hög grad till det faktum att EU:s politik på området är allt mer allomfattande.

– Det är inget diskutera om man gör eller inte, för det gör man inte. Vi har ett stort ansvar att se till att den nationella politiken går hand i hand med den europeiska, säger han.

Han anser dock att Tidöavtalet är ett fall framåt på området jämfört med tidigare. 

– Klimatpolitiken i Tidöavtalet pekar ut ett antal frågor, främst inom elektrifiering och energiproduktionen. Det intressanta är hur kompletterar vi Tidöavtalet för att lösa problemen. Tidöavtalet är en del av svaret, men inte hela, säger han.

Transportmålet inte i fokus

Sverige kan göra störst skillnad i klimatpolitiken på de områden där EU inte har mål och styrmedel. Därför kan man diskutera om Sveriges transportmål har spelat ut sin roll, enligt Fjellner. Men för arbetet i den grupp han ska leda kommer transportmålet för 2030 vara underordnat, gruppen ta fram en politik för valrörelsen år 2026 och tänka i längre banor för transportpolitiken än en mandatperiod bort.

Ska projekt som Hybrit lyckas kräver det en massiv reform inom tillståndsprocesserna och elproduktionen, enligt Fjellner

– Än så länge står politiken mest i vägen.

En uppgift han anser att den moderata gruppen bör sätta tänderna i är diskussionen om avvägningar mellan lokal och global miljö i tillståndsprocesserna.

– Där måste vi ha en uppdatering. Det finns ingen välavvägd princip i dag. Moderaterna är givet den bästa kandidaten att leda den diskussionen.

Här handlar det inte alls om att använda det globala klimatargumentet för att slippa ta lokala miljöhänsyn, enligt Fjellner, en kritik som kan höras från miljösidan. Utan om att hitta principer för att göra bra avvägningar.

– Lyssnar man på MP så ska det lokala alltid trumfa det globala. Det är lika oseriöst som en moderat som tycker att det globala alltid ska trumfa det lokala. Vi behöver ha en sammanhållen idé. Det är fler och fler konflikter som blir tydligare och tydligare, säger han.

Ungdomspolitiker jobbar parallellt

Han är inte rädd för att gruppen förslag ska bli omsprungna av regeringen och att gruppens förslag redan är genomförda till valet.

– Att inte kunna tänka tillräckligt långt framåt har aldrig varit mitt problem, men ingen vore gladare än jag om regeringen lanserar lösningar före vår partistämma.

Ungefär samtidigt som den moderata politikutvecklingen har gjort sitt avstamp, så har Fores och ett antal ungdomspolitiker dragit igång Reformgrupperna. Ambitionen är att bygga en ny berättelse om ett mer liberalt Sverige och en av grupperna är Klimat.

– Jag kommer följa det med stort intresse. Det stora problemet har inte direkt varit att det är för många borgerliga människor som slår sina kloka huvuden ihop för att lösa klimat- och miljöproblemen, säger Christofer Fjellner.

Erik Wahlström, tidigare klimat- och energipolitisk talesperson i Grön Ungdom, är en av fyra medlemmar i Klimat-gruppen.

– Ambitionen är att ta fram skarpa och brett förankrade förslag. Gemensamt för oss alla är att vi vill ha en effektiv klimatpolitik, säger han till Altinget.

Förutom Grön Ungdom är Liberala ungdomsförbundet, Centerstudenter, Fria Moderata Studentförbundet representerade i Klimat-gruppen (se faktaruta). Wahlström säger att han räknar med spänstiga diskussioner i gruppen.

Kritik mot alla regeringar

Enligt den debattartikel på DN Debatt där Reformgrupperna presenterades så beskrivs läget för den partipolitiska klimatdebatten i dag med att den står ”mellan en subventioneringsivrig vänster och en höger som i bästa fall bara pratar om kärnkraft och i värsta fall förnekar allvaret i den globala uppvärmningen”.

Men Erik Wahlström vill ändå nyansera beskrivningen av att subventionsivern.

– Subventionsivern gäller båda blocken. Tittar man på Tidöregeringen så gynnar man kärnkraften. Det är enklare åt båda håll att subventionera än att reglera på andra sätt, säger han.

Arbetsgruppen har ännu inte tagit fram vilka fokusområden man ska ha, men transporterna lär finnas med, tror Erik Wahlström.

– Vi ska se till att ta fram reformer som gör att vi når klimatmålen. En effektiv klimatpolitik på transportområdet kommer sannolikt att bli ett av områdena, säger han.

Målet för arbetet är att under året komma fram med tre till fem sakförslag och en policyrapport.

– Det är mycket kvar att göra för att nå gröna, liberala värderingar. Oavsett regering så har det gjorts för lite, säger Erik Wahlström.

johanna@altinget.se