”Det räcker inte att sparka på kommunerna”

Staten måste steppa upp för att se till att industrisatsningarna i norra Sverige leder till den samhällsutveckling man hoppas på. Det anser Rikard Eriksson, professor i ekonomisk geografi vid Umeå universitet, som just nu forskar om samhällsomvandlingen i norra Sverige. 

– Staten eller politiken tenderar att vara reaktiv. Någonting händer och sen försöker man laga efter läget. Medan man måste ha en mer proaktiv hållning till utveckling. Det handlar om att skapa förutsättningar för att hantera förändringar, säger han till Altinget. 

Eriksson menar att det inte räcker att delegera ansvar till kommunerna, staten måste också se till att det finns förutsättningar.

– Ansvaret och resurserna måste matcha varandra. Det räcker inte att sparka på kommunerna.

Större risk för kommunerna

Forskningsprojektet som Rikard Eriksson leder har fått 43 miljoner kronor från Riksbankens jubileumsfond och involverar omkring 20 forskare. Arbetet startade 2023 och ska pågå i sju år. Men redan nu går det att dra vissa slutsatser.

Bland annat kan forskarna konstatera att flera av kommunerna där stora industrisatsningar skett har fått tänka om och justera sina förväntningar jämfört med när industriprojekten inleddes. Framförallt handlar det om hur stor inflyttningen av nya invånare blir och vilket skatteunderlag man kan förväntas få. Ett exempel är Skellefteå och Northvolts batterifabrik. 

– Man sa att hälften av arbetskraften skulle vara civilingenjörer, eller att majoriteteten skulle ha höga utbildningsnivåer. Det har visat sig att det är väldigt få som behöver en högskoleexamen eftersom forskning och utveckling finns i Västerås, säger Rikard Eriksson.

Det innebär att kalkylen för Skellefteå blir betydligt sämre och att skulderna ökar. 

– Det blir mycket större risk hos kommunerna. Och det är genomgående på flera av de här platserna, men som allra tydligast i Skellefteåfallet. 

Nedgången i hela den svenska ekonomin, i kombination med det slopade investeringsstödet för bostäder, har också inneburit större skuldsättning än kommunerna först räknat med, enligt Rikard Eriksson.

– Den ekonomiska situationen och även utmaningarna med att bygga bostäder har i stor utsträckning förändrat de här förväntningarna. Kommunerna har fått omförhandla vad man får kontra vad man måste betala för själv.

”En förlustaffär”

Generellt konstaterar Rikard Eriksson att en stor del av ansvaret för att investeringarna ska kunna bli av hamnar på kommunerna. 

– Det kommer att behövas otroligt mycket folk. Och då landar det väldigt mycket på att kommunerna måste tillgodose de förändringarna. Det gäller till stor del bostadsförsörjning, men också infrastruktur, vägar, vatten, avlopp, och el, säger han. 

Med investeringarna kommer också stora ekonomiska risker utan garanti för att det kommer att leda till skatteintäkter. 

– Om kommunerna ska kunna räkna hem de här investeringar som görs, så måste ju folk flytta dit. De måste ju bli lokala skattebetalare, skattebasen måste öka. Blir det inte att människor flyttar dit då blir det en ren och skär kostnad, en förlustaffär för de här kommunerna.

Här menar Rikard Eriksson att det ligger i hela Sveriges intresse, och även till viss del Europas, att exempelvis utvinning av viktiga jordartsmetaller tas till vara för att minska fossilberoendet och beroendet av Kina och Ryssland.

– Det blir ändå så att det landar på några väldigt små kommuner att ha förutsättningar för det här. Det är ju det stora problemet med att man inte delar på risken, säger han. 

Inom ramen för forskningsprojektet tittar man också på hur arbetskraften rör sig och hur företag och verksamheter påverkar varandra när en nysatsning sker. Framförallt sker rekryteringen till de nya etableringarna lokalt. Det innebär en stor utmaning både för små och medelstora företag på orten och för offentlig sektor som är de som i störst utsträckning tappar personal. 

– Det är ju utmaningen hur till exempel offentlig sektor ersätter de jobben. För det är ju de som måste rekrytera mer långväga för att det inte finns tillräckligt med människor lokalt.

Flyttar inom Norrland

Tidigare är det framförallt Umeå kommun bland orterna i norr som haft en stor inflyttning och tillväxt under flera år. Men sedan industrisatsningarna inletts har flera andra kommuner i norra Sverige också vuxit. Skellefteå och Luleå är två av dem.

Samtidigt har Sundsvalls kommun minskat och Rikard Eriksson menar att det är avgörande att det flyttar in människor även utifrån för att inte andra delar av Norrland ska utarmas. 

– Det blir som ett nollsummespel på något sätt om det blir en omfördelning av människor från en kommun till en annan. Det kommer ju inte gynna hela norra Sverige.

Men det finns också brist på arbetskraft både i södra Sverige och inom hela EU. Därför menar Rikard Eriksson att det måste komma mer människor från andra länder och framförallt länder utanför EU. Här har politiken en viktigt uppgift, enligt honom. 

– Vi måste göra ett mycket större arbete med att bli attraktiva för människor från andra länder att komma till Sverige. Framför allt människor som kommer från tredje land. Sverige är inte ett attraktivt land sen tidigare och nu har det blivit ännu tuffare. 

Löper över partiskalan

Att staten har agerat reaktivt och inte gjort tillräckligt för att se till att kommunerna har de resurser som krävs gäller inte bara nuvarande regering utan löper över partifärgerna.

– Så har det ju varit sen 90-talet i princip.

Sedan dess har staten allt mer skjutit ansvaret till lokal nivå, är Erikssons bild. Parallellt har stuprörstänket i de statliga myndigheterna stärks, när det istället skulle behövas mer flexibilitet kommunikation och lokal anpassning för att ge bättre stöd. 

– Där blir den här frånvaron från staten tydlig. 

När forskningsprojektet är avslutat hoppas man kunna bidra med viktiga insikter för liknande samhällsomvandlingar i framtiden. 

– Erfarenheterna av hur de här kommunerna har jobbat kan vara väldigt värdefulla för andra kommuner när liknande saker händer. Men också lärdomar hur Sverige hanterar den här typen av stora omvandlingar, det är ju också lärdomar till hur politiken ska kunna fungera. 

{{toplink}}

lco@altinget.se