Djurens Rätt: Farmare vill tjäna stora pengar på minkar i små burar

SLUTREPLIK. Termen ”domesticerad gårdsmink” är ett påhitt av pälsdjursindustrin. Till skillnad från många andra djur i fångenskap är minkar inte anpassade att leva i grupp, skriver Djurens Rätt i sitt svar till branschorganisiationen Svensk Mink.

Camilla Björkbom
Förbundsordförande Djurens Rätt

 

 

Djurens Rätt, som Johan Dalén beskriver som ”den lilla grupp av djurrättslobbyister som skriker allra högst”, är en växande folkrörelse med djurens intressen i fokus. Vi företräder över 36 000 medlemmar. Dalén företräder omkring 75 minkfarmare som vill fortsätta att tjäna stora pengar på att stänga in minkar i små burar.

Till skillnad från Svensk Mink har Djurens Rätt inget eget vinstintresse av det vi gör. Vi företräder djuren och vårt arbete bygger på kunskap om djurs behov och naturliga beteende.

”Domesticerad gårdsmink” är ett påhitt av pälsdjursindustrin.

Termen ”domesticerad gårdsmink” är ett påhitt av pälsdjursindustrin. De minkar som stängs in i burar i syfte att dödas för sin päls är aktiva rovdjur. Det finns inget som heter ”domesticerad gårdsmink”. Minkar är inte att jämföra med ”andra produktionsdjur” som kor, grisar och kycklingar. Till skillnad från många andra djur i fångenskap är minkar inte anpassade att leva i grupp, eftersom de är revirhävdande och ensamlevande i naturen. I burar på minkfarmer leder närheten till andra minkar till slagsmål med bitskador.

Det är absurt att pälsdjursindustrin lyfter fram att minkar inte är uppbundna, som om det skulle vara en djurskyddskvalitet. Minkarna på svenska pälsdjursfarmer tvingas leva i små gallerburar, knappt större än en uppslagen kvällstidning. Varför skulle de bindas upp när de redan är instängda i burar som inte är längre än en persons utsträckta arm?

Lever inte upp till djurskyddslagens krav

Tunga instanser som kritiserat minkfarmning saknas inte. Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap har i upprepade rapporter varnat för att pälsdjursfarmningen i Sverige inte lever upp till djurskyddslagens krav. Sveriges veterinärförbund har slagit fast att pälsdjursfarmer medför ett stort lidande för djuren. Samma slutsats har nåtts i en Europeisk expertrapport.

Jordbruksverket har konstaterat att de traditionella bursystemen för pälsdjursfarmning måste avvecklas. Minkindustrin själv fick till 2010 på sig att utveckla sin djurhållning utan att något hände.

Den så kallade miljöberikningen som infördes 2013 räcker inte för att förhindra stress hos minkarna. Minkar är nyfikna djur med ett starkt rotat jaktbeteende, oavsett om de får maten serverad i buren eller inte. Golfbollar i burarna ger inte minkarna tillräckligt utlopp för sina naturliga beteenden. Ny forskning visar däremot att simvatten har ett stort värde för minkar som en berikning av miljön.  

8 av 10 är emot 

Politikers uppdrag är också att lyssna till sina väljare. Svenska folket har tydligt sagt sitt: 8 av 10 svenskar vill inte att det ska vara tillåtet att föda upp minkar i burar för deras päls.

I Animal Protection Index, som rankar ett antal länders djurskyddslagstiftningar, drar den svenska minkfarmningen ner Sverige i rankingen över länderna med starkast djurskydd. Modernare synsätt kring djuretik har lett till att flera andra europeiska länder förbjudit pälsdjursfarmning.

Jag tycker att det är viktigt att vi frågar oss om det överhuvudtaget är rätt att föda upp aktiva rovdjur i små gallerburar för pälsens skull. Sverige är ett land med potential till ett starkt djurskydd – det är dags att förbjuda pälsdjursfarmning.

Forrige artikel Svensk mink: Svensk mink: "Politik måste bygga på fakta" Næste artikel Entreprenörföretagen: Stål och plåt vinner mot trä – alla dagar i veckan Entreprenörföretagen: Stål och plåt vinner mot trä – alla dagar i veckan
Budgetbeskedet: Skogsstyrelsen hoppas slippa uppsägningar

Budgetbeskedet: Skogsstyrelsen hoppas slippa uppsägningar

Skogsstyrelsens får en rejäl anslagsökning i finansminister Svantessons budget vilket gläder såväl generaldirektören som branschorganisationen Skogsindustrierna. Men många myndigheter på miljöområdet får mer begränsade tillskott och alla branschorganisationer är inte glada.