Djurens rätt: Kom ihåg kycklingarna i hållbarhetsarbetet
DEBATT. Vi vill uppmana dem som ansvarar för inköp i offentliga verksamheter att ställa så höga djurskyddskrav som tillgången tillåter på det kött som köps in. Det skriver Anna Harenius och Cecilia Mille, Djurens rätt
Etolog, Djurens rätt
Cecilia Mille
Sakkunnig, Djurens rätt
Klimatförändringen är ett överhängande hot som måste tas på största allvar. Många offentliga verksamheter i Sverige tar stort ansvar och bidrar till den viktiga omställning samhället måste göra, inte minst när det gäller vad vi äter.
Djurens rätt ser dock att djurskyddet ibland glöms bort i hållbarhetsarbetet, till exempel när nötkött ersätts med kycklingkött i skolrestauranger. Här kan du som är ansvarig för upphandling spela en viktig roll i hållbarhetsarbetet genom att ställa krav på vilken mat som ska serveras.
Avlas för mycket snabb tillväxt
Trots att köttkonsumtionen i Sverige generellt går ner så ser vi att konsumtionen av just kycklingar ökar. Av de landlevande djur som slaktas för livsmedel i Sverige är kycklingarna absolut flest och utgör ofattbara 93 procent.
Kycklingarna föds upp i stora stallar med tiotusentals andra individer. De får aldrig vara utomhus och i stallen finns enbart strö på golvet, samt foder- och vattenbehållare. Kycklingarna har inga möjligheter att utföra naturliga beteenden, så som att sitta högt på natten, picka efter mat på marken eller ens kunna sova ostört.
De avlas för mycket snabb tillväxt och endast fem veckor gamla skickas de till slakt.
Benen kan inte bära
Dödligheten hos snabbväxande kycklingar är skrämmande hög även om tillräckligt många överlever fram till sin slaktdag för att det ska vara lönsamt. Men kan det verkligen ses som ett hållbart alternativ?
När 99 procent av alla kycklingar i Sverige är avlade att växa så snabbt att deras ben inte klarar av att bära den tunga kroppen är svaret rimligtvis nej. Lönsamhet har fått gå före och ingen hänsyn har tagits till djurens välfärd.
Kommuner kan göra skillnad
Genom att inspirera till grönare måltider, och inte byta klimatbelastande köttslag mot djurskyddskatastrofer som kycklingkött, kan kommuner och annan offentlig verksamhet göra skillnad. Inte enbart av djuretiska skäl, utan också av miljöskäl.
Otillgängliga alternativ
Kycklingindustrin utfodrar kycklingar med spannmål och soja. Det är råvaror som mer effektivt kan nyttjas av människor direkt i stället för att gå omvägen via kycklingkroppar. Till skillnad från andra klimatbelastande djurslag bidrar kycklingarna inte heller till någon miljönytta på betesmarker, i synnerhet då de inte ens får möjlighet att gå ut.
Det är svårt för konsumenter att hålla sig informerade och välja bättre när bättre alternativ är så otillgängliga som de är i dag. Här har du som är upphandlingsansvarig i en offentlig verksamhet större möjligheter att påverka än varje enskild konsument.
Konsumtionen måste minska
Varje förbättring för kycklingarna ger stora konsekvenser i dagens system där tiotusentals individer kan fara illa på varje enskild transport och gård. Varje individ som dör i förtid i kycklingindustrin och inte kan användas som livsmedel, ses som en procentuell avvikelse. Det här lidandet kan alla bidra till att minska och därmed också öka deras status som individer.
Djurens rätt arbetar för ett bättre djurskydd för kycklingar genom det europeiska initiativet European chicken commitment. Allt fler företag väljer att ta ställning för bättre djurvälfärd enligt initiativet vilket gör att det i framtiden blir enklare för offentlig verksamhet att välja bort de värsta alternativen. Men i kombination med det måste konsumtionen av kycklingkött minska.
Startskott år 2020
Vi vill uppmana dig som ansvarar för inköp i offentliga verksamheter att fortsätta satsa på mer grönt, och ställa så höga djurskyddskrav som tillgången tillåter på det kött som köps in. Låt år 2020 bli startskottet då även kycklingarna inkluderas i hållbarhetstänket.
"Sverige bryter mot både EU-rätten och svensk miljölagstiftning"
Fores: Nu är rätt tid för en grön skatteväxling
