Energimyndighetens spåkula: Stort elbehov och ett myller av osäkerheter

Energisystemet och dess framtida utveckling är inte bara ett omfattande område, utan dessutom ett område där det nu sker stora förändringar på kort tid. Det illustrerar inte minst Energimyndighetens nya rapport med långsiktiga scenarier – som sträcker sig tre decennier framåt – scenarier som skiljer sig åt jämfört med förra rapporten som kom för två år sedan.

Skillnaderna i elbehovet är den stora skillnaden jämfört med 2021 års scenarier, enligt Energimyndighetens generaldirektör Robert Andrén.

– Det som var det högre elektrifieringsscenariet i rapporten för två år sedan, är det som i dag är det lägre. Scenariet över vart det kan ta vägen är otroligt mycket högre, det är nästan en fördubbling. De senaste två åren är det ett stort antal aviserade industrisatsningar som har lanserats, alla med ett stort elbehov, säger han till Altinget.

I 2021 års rapport var prognosen i det scenario med högst elektrifiering en total elanvändning på 234 terawattimmar år 2050. I årets rapport har den siffran tagit ett jätteskutt upp till 349 terawattimmar.

"Det är inga sanningar"

Och om mycket har hänt på två år, så kan minst lika mycket hända under de två år som kommer. Osäkerheter på energimarknaderna och i omvärlden, tillsammans med snabb elektrifiering och utveckling av ny teknik gör att det svårt att sia om framtiden, konstaterar myndigheten i rapporten.

– Man måste förstå att scenarierna är behäftade med stora osäkerheter. Det är inga sanningar, utan möjliga utfall som man kan utgå från, utifrån var man som aktör befinner sig, säger Robert Andrén.

Listan över teknikområden i rapporten där utvecklingen går snabbt, och bidrar till svårigheterna att göra korrekta antaganden om kostnader och priser i ett längre perspektiv, är lång:

Tekniker för stålframställning, koldioxidinfångning, elektrolys av vätgas, havsbaserad vindkraft, ny kärnkraft med konventionell och/eller ny teknik, kostnader för värmepumpar, elektrifierade fordon, batterier och alternativa drivmedel såsom vätgas, ammoniak och elektrobränslen.

Vätgasboomen osäker och säker

Andrén själv pekar ut vätgasboomen som en stor osäkerhetsfaktor i scenarierna.

– Vätgasboomen sker i vår omvärld. Det gör den. Men hur snabbt och vilken omfattning, det är svårt att säga. Det som däremot är säkert är att man kommer vilja ha vätgasen som en energibärare i processen mot fossilfritt. Volymen är svår att säga, men vätgasen kommer att spela en roll. Det kan man vara trygg i, säger han.

Myndigheten pekar inte ut något huvudscenario i rapporten, bland annat på grund av osäkerheterna.

– För två år sedan visste vi inte att vi i dag skulle ha elpriser på den nivån som vi har, säger Andrén och fortsätter:

– Scenarierna är tänkta att ligga som grund för vilka vägvalsbeslut som kan göras här och nu, av politikerna och av företagen. Men vi pekar vare sig ut vilket scenario som är mest önskvärt eller sannolikt.

Men även om mycket handlar om teknik, energimarknad och industrins utveckling, så finns det även andra avgörande drivkrafter. Energiomställningens konsekvenser är inte alltid positiva och omgivningens inställning till vindkraft, utbyggnaden av elnätet, kärnkraften, solcellsparker, höga kostnader för drivmedel och elpriser är viktigt att ta hänsyn till. ”Social acceptans blir en allt viktigare fråga som också påverkar energisystemets framtida utveckling.” skriver Energimyndigheten i rapporten.

Tidöavtalet passar inte in

En faktor som inte finns med i scenarierna är Tidöavtalets aviserade politik på energi- och klimatområdet. Det hänger samman med att rapporten är en del av Sveriges klimatrapportering till EU, enligt Andrén.

– Det är en tidsaspektfråga då våra modellkörningar gjordes innan Tidöavtalets lansering. Eftersom vi behöver utgå från riktlinjerna som ställs inom EU:s klimatrapportering, så har vi inte haft möjlighet denna gång att beakta de politiska signalerna i avtalet, säger han och fortsätter:

– Tidöavtalet slår fast den politiska ambitionen och målsättningen, och om och när det genomförs kommer det att tydligt påverka var vi hamnar om ett par decennier.

Därför har inte heller genomförd Tidöpolitik, att klimatbonusen för elbilar togs bort från och med november, varit en del i analysen i den nya rapporten, utan kommer med vid nästa tillfälle om två år.

Tidöavtalets energipolitik cirkulerar kring kärnkraften, den befintliga och ny. Och ny kärnkraft ser ut att löna sig i de scenarier med högre elbehov, enligt rapporten.

– I de högre delarna, då behövs all typ av elproduktion, inte minst befintlig kärnkraft, men även ny. I den högre elektrifieringsgraden är prisbilden högre och då blir det lönsamt. Då går kalkylen för ny kärnkraft ihop, säger Robert Andrén.

Sverige är inte en ö

Tidöavtalet och den nationella politiken är viktiga, men lika viktiga för det svenska energisystemets utveckling är beslut i omvärlden.

– Sverige är inte en isolerad energiö. Vi sitter ihop med Norden och med övriga omvärlden. Det som sker i andra delar av vår omvärld kommer givetvis spela roll och som vi inte kan förutse alla gånger. Titta bara på Ukrainakrigets effekter, säger Robert Andrén och tillägger:

– Och kriget kommer att fortsätta påverka. Det är inte enkelt att sia om exakt vart det tar vägen och hur länge det fortsätter. Det påverkar investeringarna inom energisektorn, var någonstans de hamnar, om de genomförs och hur stora de blir.

johanna@altinget.se