Försvaret begär stora lättnader i miljökraven

Ska Försvarsmakten kunna växa snabbt, då krävs rejäla lättnader i miljöregelverket under fem års tid. Det skriver myndigheten i en hemställan till miljödepartementet. Bland annat vill Försvarsmakten inskränka allmänhetens möjlighet att yttra sig.

När Försvarsmakten ska växa i raskt tempo, så växer även behoven att använda skjutfält och flygplatser. Men processerna för tillstånd och anmälningar enligt miljöbalken utgör besvärliga käppar i hjulet för att kunna skala upp enligt planen. Därför har försvaret nu skickat in en lista på förordningsändringar som myndigheten anser är helt nödvändiga .

– I nuläget bedömer man att möjligheterna för utbildning, övning och skarp verksamhet som krävs inte är tillräckliga, säger Erik Karlsson, pressekreterare vid Försvarsmakten, till Altinget.

Det är långt ifrån första gången som Försvarsmakten är på regeringen om att få ändringar i miljölagstiftningen. Senast var i budgetunderlaget, för 2023-2025, där försvarsmyndigheten begär ändringar för att bli prioriterad i tillståndsprocesserna, men även att processerna skulle förkortas.

Den här gången lägger Försvarsmakten fram ett nytt, mer radikalt förslag. I sin hemställan till miljödepartementet begär myndigheten att regeringen ska göra ett antal lättnader och undantag i miljöprövningen under fem års tid.

– Under den tiden kan man påbörja processen med att få tillstånd som sedan ska börja gälla, säger Erik Karlsson.

Lättnader under fem års tid

Försvarsmakten begär bland annat att tillståndsplikten, enligt miljöprövningsföordningen, ska ändras till anmälningsplikt när det gäller befintlig militär verksamhet vid flottiljflygplatser, civila flygplatser med med militär verksamhet samt skjutfält.

Försvarsmakten begär också att anmälningsplikten för ny verksamhet och ändring av befintlig verksamhet ska tas bort bland annat för skjutbanor, försvarshamnar och för flygplatser där mer än 500 flygörelser äger rum per år.

Fri hantering av drivmedel

Dessutom vill Försvarsmakten, under fem års tid, slippa såväl tillstånds- och anmälningsplikten vad gäller lagring och hantering av drivmedel och andra kemiska produkter. Detta oavsett hur stora mängder som hanteras.

Berörd allmänhet fördröjer processer

Därtill vill myndigheten att kravet på att myndigheter, organisationer och enskilda ska få yttra sig i ärenden tillfälligt ska tas bort, det vill säga under fem år. När allmänheten yttrar sig i ett anmälningsärende kan handläggningsprocessen förlängas, då det kräver ytterligare kommunikation.

”Försvarsmakten bedömer att det kommer vara svårt att innehålla en beslutstid om sex veckor om möjligheten för allmänheten att yttra sig över anmälan kvarstår.” skriver Försvarsmakten i sin hemställan.

Allmänhetens synpunkter kommer ändå att beaktas, enligt Försvarsmaktens bedömning, eftersom de som berörs av beslutet har rätt att överklaga. Men för att inte Försvarsmakten ska hindras att påbörja verksamheten på grund av eventuella överklaganden, så vill myndigheten att regeringen även beslutar om ett så kallat verkställighetsförfarande. Det innebär att verksamheten kan sätta igång, även om beslutet inte vunnit laga kraft eller om det överklagas.

Höjd krigsduglighet kräver ändringar

Om inte regeringen genomför de ändringar kommer Försvarsmakten inte ha möjlighet att bedriva den verksamhet som krävs ”för att snabbt höja krigsdugligheten och på kort sikt stärka försvarsberedskapen” skriver myndigheten i hemställans avslutande avsnitt. Det finns även en risk att Försvarsmakten inte kan realisera försvarsbeslutet på grund av de tidskrävande tillstånds- och anmälningsprocesserna.

 

 

Beslutskedja: Snabbare processer enligt miljöbalken för att stärka det militära försvaret

10/6
2022
19/1
2023
17/1
2024
13/3
2024
25/6
2024
3/9
2024

Forrige artikel Kinnunen (SD): Det är symbolfrågor som MP reagerar starkt på Kinnunen (SD): Det är symbolfrågor som MP reagerar starkt på Næste artikel Gd sa upp sig – blir nu vd för Kallak Gd sa upp sig – blir nu vd för Kallak
Fiskekamp på flera håll i Bryssel

Fiskekamp på flera håll i Bryssel

Hur ska larmrapporter om fiskebestånden hanteras om man samtidigt inte vill slå ut näringen? Frågan om hur hängslen och livremmar i den gemensamma fiskepolitiken ska behandlas orsakar just nu splittring i både politiska familjer och mellan lagstiftare. I parlamentet firar nu flera svenska ledamöter en delseger.