Går inte att trolla bort kalhyggen genom att jämföra äpplen och päron
Det är svårt att förstå hur det kan vara en ”tveksam formulering” att tala om utsläpp från kalhyggen. Det är väl belagt i flera studier att kalhyggen släpper ut koldioxid. Det skriver Anders Lindroth, professor emeritus i naturgeografi, i en slutreplik.
Af Anders Lindroth
Professor emeritus i naturgeografi, Lunds universitet
Peter Holmgren menar i en replik till min debattartikel att formuleringen ”kalhyggen släpper ut koldioxid” är tveksam och ett ogiltigt argument mot trakthyggesbruket. Hur utsläppen från kalhyggen kan vara en ”tveksam formulering” är svårt att förstå då det är väl belagt i flera studier att det är precis vad som sker. Och för mig är det inte ett ogiltigt argument mot trakthyggesbruket utan tvärt om.
”Han glömmer att nämna”
Att skogen i Sverige som helhet är en nettosänka är inget som jag någonsin har ifrågasatt. Holmgren jämför utsläppen under det första året om 450 gC per kvadratmeter med upptaget om 10 000 gC per kvadratmeter under hela omloppstiden, säg 100 år. Det är som att jämföra äpplen och päron. Det vore justare att jämföra utsläppen under kalhyggesfasen, cirka 2 250 gC mot upptaget under hela omloppstiden 10 000 gC. Alltså ett icke försumbart utsläpp sett över hela omloppsperioden.
Holmgren menar också att utflödet av koldioxid under hyggesfasen påverkas mycket lite (jämför med före avverkningen, min tolkning) och att de negativa utsläppen beror på den lägre trädtillväxten. Men då glömmer han att nämna den extra nedbrytningen av avverkningsrester, stubbar samt grov- och finrötter och andra markorganismer som sker efter avverkningen.
Rapport beställd av Skogsindustrierna
Holmgren hänvisar till en ny rapport när han hävdar att dagens skogsbruk har en högre inlagring av kol i marken jämfört med skogsbruket för 100–150 år sedan. Ingenstans i den rapporten hittar jag någon hänvisning till studier som påvisar detta. Jag undrar på vilka grunder Holmgren påstår detta? I rapporten finns i det sammanhanget en referens till en SLU rapport men den analyserar effekter av framtidens skogsbruk, inte det historiska. Tilläggas kan att den rapport han hänvisar till är beställd av Skogsindustrierna.
Min slutsats kvarstår
Slutligen, Holmgren hävdar att den figur som jag visar kommer från en artikel som handlar om skogsskadornas påverkan på kolbalansen. Det stämmer att underlaget kommer från den artikeln men om han hade läst innehållet i artikeln och inte bara titeln, så skulle han ha förstått att modellen som min figur bygger på kommer från en analys av sex kronosekvenser som brukats med trakthyggesmetoden.
Så min slutsats kvarstår – vi bör sträva efter att ställa om till att bruka skogen på ett varsammare sätt så snabbt som möjligt för klimatets och miljöns skull.
SD: Vi måste sätta ner foten mot ekoterroristerna
Återskapa ålens livsmiljöer och minska dödligheten i vattenkraftverk
