Ge plats för soporna i bioekonomistrategin
Regeringen har nyligen inlett arbetet med att ta fram en nationell bioekonomistrategi. Men i utredningsdirektiven saknas en viktig sektor som kan bidra till att säkra Sveriges tillgång till fossilfri energi, skriver Tony Clark, vd för Avfall Sverige.
Skogen, jordbruket och fisket ska förse den svenska bioekonomin med råvaror, menar regeringen. I synnerhet gäller det fossilfria drivmedel där bara var tionde bilist i dag kan tanka svenskt. Det låter ju bra, men ännu smartare vore att inkludera resurserna som inte kan göra nytta någon annan stans – avfallet.
Mer avfall i kretsloppet
Sverige har en fantastisk infrastruktur för biogas, det som kanske är världens bästa drivmedel, producerat av vårt matavfall, av slakterirester och gödsel. Bäst av allt är att biogasen är koldioxidneutral. Det som släpps ut är kol från det som vuxit på våra åkrar och hagar, men mycket mer organiskt avfall skulle kunna ingå i detta kretslopp.
Beräkningar visar att produktionen av biogas kan tiofaldigas till år 2045. Användbarheten ökar också nu genom satsningar på att göra biogasen flytande. Det gör det möjligt även för de tunga och långväga transporterna att gå över till detta klimatsmarta alternativ. Dessutom produceras näringsrik biogödsel vid våra biogasanläggningar som minskar behovet av importerad konstgödsel – dubbel nytta för bioekonomin således.
Stora vinster
Sverige har också effektiva kraftvärmeverk för energiåtervinning av avfall, som levererar såväl el som fjärrvärme. Åtminstone 60 procent av det som behandlas här är av biogent ursprung, och stora ansträngningar görs av branschen för att fasa ut plasten – avfall kan alltså även i denna form vara en källa till bioenergi.
En samhällsekonomisk lönsamhetsanalys som Avfall Sverige låtit göra visar på vinster om upp till 210 miljarder kronor per år från energiåtervinning av avfall, där klimatet är den absolut största vinnaren. Därtill satsar många av anläggningarna nu på att samla in och lagra koldioxid, vilket kommer att göra dem till koldioxidsänkor.
Ökad beredskap
Inom avfallshanteringen finns alltså stora och goda krafter som kan bidra till att få den svenska bioekonomin att blomstra. Dessa krafter kan och bör användas för att bidra till ökad försörjningstrygghet i tider av oro och kris. Med säker avfallshantering och möjlighet till inhemsk produktion av energi kan vi bidra till att klara samhällskritiska funktioner och undvika sanitära olägenheter och ohälsa.
Av hälso- och säkerhetsskäl är det viktigt att det i krisplaner inte bara finns angivet hur infrastrukturen för insamling av avfall ska ske i kristid, men också en fysisk beredskap för detta. Risken för sjukdomsspridning är annars överhängande.
Inkludera avfall i strategin
För att öka beredskapen och försörjningstryggheten i orostider måste våra befintliga resurser användas smartare, så att dessa kan omvandlas till nyttigheter. Matavfall som blir till biogas och biogödsel, restavfall som genererar el och värme är några exempel. Potentialen att nyttja resurserna mer är enorm, men det kräver politisk vilja och handlingskraft.
Sverige kan alltså räkna med att avfallssektorn levererar säker och klimatsmart energi och fossilfritt drivmedel under överskådlig framtid. Det bör utredaren ha i åtanke när utvecklingen av bioekonomin nu skissas upp. Soporna kan göra strategin ett strå vassare.
Regeringen når inte hela vägen fram kring artskyddet
Replik: Miljöfel blir inte arbetsrätt
