Kanske behöver regeringen Timbros miljöhjälp?
Signalerna från Naturvårdsverket är tydliga: Det behövs mer pengar för att klara skötseln av skyddade naturområden. Vad miljöminister Romina Pourmokhtari (L) och regeringen anser är däremot svårare att veta.
Regeringen vet vad den är emot men inte vad den är för. Så sammanfattar tankesmedjan Timbros vd PM Nilsson orsaken till att högern, enligt honom, har tappat greppet om miljödebatten.
Och kanske är det detta som ställer till det när klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) möter socialdemokraten Anna-Caren Sätherberg (S) i en riksdagsdebatt om de bristande resurserna till skötsel av skyddad natur?
Det som framgår tydligt av debatten är att Pourmokhtari anser att förra regeringen kunde surfa fram på en ekonomisk räkmacka och lättsinnigt strössla pengar ut över den svenska naturen.
Å ena sidan och å andra sidan
Men det är svårare att få grepp om vad Pourmokhtari och regeringen faktiskt vill, inte minst hur man ser på Naturvårdsverkets bedömning att det behövs cirka en miljard ytterligare per år för att klara skötselbehoven i de skyddade områdena samt att finansieringen behöver vara stabil.
I riksdagsdebatten säger ministern å ena sidan att hon ser fram emot – när det ekonomiska läget ljusnar – att ”pressa på även på detta område så att fler kan ta del av den skyddade natur vi har och så att den kan få den skötsel som den kräver”.
Men å andra sidan säger hon, i ett senare replikskifte, att oppositionen inte värnar naturen mer ”bara för att man vill lägga mer av statens pengar där. Här finns en ideologisk skiljelinje, och det är bra att den kommer fram i debatten”.
Vet L och M vad de ville före valet?
Kanske är det bra att den ideologiska skiljelinjen kommer fram, men det vore ännu intressantare om det framkom när och av vem den drogs och vad den innebär rent konkret för det statliga naturarbetet.
Före valet ville nämligen både Liberalerna och Moderaterna (två av tre partier i regeringen) att anslaget till åtgärder för värdefull natur skulle vara väl tilltaget, 3,6 respektive 2,3 miljarder svarade partierna i miljöorganisationen WWF:s valenkät. Att jämföra med årets anslagsnivå på 1,2 miljarder kronor.
Med enkätsvaret hamnade Liberalerna dessutom rejält över både Miljöpartiets och WWF:s nivå på 3 miljarder.
”Det behövs en punktinsats för att komma ikapp. Liberalerna kommer även framåt att prioritera naturvård.” svarade Liberalerna i enkäten.
”Skötseln är idag eftersatt enligt myndigheterna.” svarade Moderaterna.
Syrlig regeringskritik
Vad som fått Moderaterna och Liberalerna att gå från detta före valet till något helt annat efter valet, det är inte lätt att veta. Kanske handlar det bara om att frågan hamnat längre ned på priolistan på grund av Tidösamarbetet, men även det är ju ett beslut.
Att PM Nilsson, Timbro-vd och statsministerns ex-statssekreterare, startar ett miljöinstitut som ska förse högern med idéer och förslag för att åter kunna koppla greppet i miljödebatten är så klart en syrlig kritik mot regeringen. Men det saknas i alla fall inte områden inom miljöpolitiken, som skötseln av den skyddade naturen, där det kan vara svårt att förstå vad regeringen riktigt vill.
Hur många PFAS-processer är det som krävs?
Statsstödsknuff på slak lina
