Arbetet med klimathandlingsplan fördröjs av regeringens reduktionspliktsproblem

Regeringssamarbetets problem med att enas om hur man ska förändra reduktionsplikten för att åstadkomma lägre ”priser vid pump” har nu fått följdverkningar på hela regeringens klimatpolitiska arbete. 

För nu skjuts också arbetet med den klimatpolitiska handlingsplanen fram, till följd av att det saknas ett förslag till sänkt plikt på inblandning av bränslen med lägre växthusgasutsläpp.

Tänkt deadline för Naturvårdsverket att leverera underlaget var den 15 mars. Men klimat- och näringslivsdepartementet har nu beslutat att Naturvårdsverket ska ha ytterligare en månad på sig.

Detta för att myndigheten ska ha tid på sig att kunna väga in vilka behov som uppkommer till följd av reduktionspliktsförändringarna, när de lagts fram från förhandlingarna mellan Tidöpartierna.

– Vi väntar in deras arbete med reduktionsplikten. Och de vill ju gärna att vi ska kunna arbeta in det i vårt underlag, säger Katarina Wärmark, en av projektledarna på Naturvårdsverket, till Altinget.

Hur färdiga är ni med arbetet? Det har ju ändå tagits in och remitterats underlagsrapporter på bland annat transport- och näringslivsområdet?

– Ja, men vi saknar ju underlag kopplat till reduktionsplikten. Så vi väntar ju på det, säger Katarina Wärmark.

Inte lätt att hitta ersättare

När uppemot fem miljoner ton kan försvinna ur kalkylen för att nå det riksdagsförankrade transportmålet till 2030 på 70 procents utsläppsminskning från nivåerna 2010 till följd av en sänkt reduktionsplikt, så spelar Tidöpartiernas agerande stor roll.

Det gäller både i fråga om den klimatpolitiska handlingsplanen, och den klimatredovisning som regeringen också måste redovisa vid varje budgetproposition enligt klimatlagen.

Kalkylen har dock blivit lite lättare.

Trafikverket har nämligen i januari levererat nytt underlag till Energimyndigheten, som bistår Regeringskansliet i arbetet med att ta fram ett förslag till sänkt reduktionsplikt.

Och till skillnad från de kalkyler som målades upp i kontrollstationen, så har läget blivit ljusare, trots att bonusen i bonus-malus-systemet strypts. Men Noak Westerberg på Energimyndigheten påpekar samtidigt på att förändringen inte är alltför dramatisk.

– I jämförelse med det underlag vi använde i kontrollstationen för reduktionsplikten är faktiskt den nya analysen mer optimistisk för elbilar. Trots att bonusen har tagits bort, säger Westerberg till Altinget.

Hur mycket bang får man för åtgärderna på bordet?

Samtidigt dras Naturvårdsverket med svårigheter i sitt arbete med att svara upp mot den eventuella lucka som uppkommer i kalkylen för att nå de uttalade klimatmålen.

Bland annat eftersom Trafikanalys inte kunde bidra med effektbedömningar till de 23 styrmedelsförslag som las fram i höstas utgick från att det inte skulle ske stora förändringar av reduktionsplikten.

Katarina Wärmark påpekar samtidigt att det inte krävs att Naturvårdsverket ska göra effektbedömningar på förslagen i just underlaget till klimathandlingsplan, utan det är endast i redovisningen av redan beslutade och planerade åtgärder som dessa begärs ingå.

– Där ingår utsläppsbedömningar för styrmedel som varit verksamma det senaste året, säger Wärmark.

Förhandlingsläget: Knappt börjat tjafsa

Samtidigt återkommer regeringsföreträdare ständigt till att det är i klimathandlingsplanen som åtgärderna ska presenteras för att kunna leverera mot de uttalade klimatmålen.

Den slutliga leveransen i höst ska dock inte försenas av beslutet att skjuta fram deadline för Naturvårdsverket, menar Romina Pourmokhtaris stab.

Hur det går i själva förhandlingarna om den nya reduktionsplikten återstår att se. Läget har inte förenklats av att samtidigt nya sanktioner införts på diesel från Ryssland, och intressenterna skickar ut olika utspel kontinuerligt för att påverka förhandlingarna.

Den största konflikten står mellan Sverigedemokraterna och Liberalerna. Enligt de inblandade partierna skulle förhandlingen inletts strax innan jul. Men enligt SD:s Martin Kinnunen har partierna ”knappt börjat tjafsa” än.

jacob@altinget.se