Klimatkommunerna: Gör verklighet av Klimaträttsutredningens förslag
Klimatkommunerna välkomnar Klimaträttsutredningens förslag, och uppmanar regering och riksdag att se till att de blir verklighet snarast, skriver Klimatkommunernas styrelse.
Af Klimatkommunernas styrelse
Se undertecknare i faktarutan
I kommunerna ger vi våra organisationer i uppdrag att tillgängliggöra ytor: skapa grönytor, attraktiva stadskärnor, trygga bostadsområden, säkra skolvägar. Vi bygger för en tillgänglig och hållbar mobilitet. Vi styr med kommuninvånares bästa i fokus.
För medborgarna saknar det relevans om en väg är kommunal eller statlig. Kan man ta tåget, bussen eller cykeln till jobbet, så gör man det. Men styr kommunen mot ett transporteffektivt samhälle samtidigt som staten planerar för ökad biltrafik får vi ett problem. Och där är vi idag.
Enligt utredningen Rätt för klimatet krävs en utveckling mot ett transporteffektivt samhälle. Om transportsektorns klimatomställning ska ske på ett miljömässigt och socialt hållbart sätt, behöver trafiken med personbil och lastbil minska.
Idag styrs utbyggnaden av Sveriges infrastruktur av prognoser om att biltrafiken ska öka, vilket leder till att skattemedel går till satsningar som leder till ökade utsläpp. Vi kommuner har lång erfarenhet av att hantera olika samhällsutmaningar parallellt. Vi jobbar med att minska utsläppen av växthusgaser och att förbättra luftkvalitén. Vi arbetar för att skapa levande stadskärnor, attraktiva turistorter, barnvänliga och trygga städer.
Vägtrafiken behöver minska
Allt detta kan gå hand i hand, tack vare styrande mål som leder samhällsbyggandet. Ska vi nå uppsatta klimatmål så behöver inte bara vägtrafiken bli fossilfri, den behöver också minska. Vi vill ge några exempel:
Östersunds kommun har räknat ut att en förändring av resmönster där 60 procent av alla resor i kommunen görs med gång, cykel eller kollektivtrafik skulle ge en samhällsekonomisk vinst på 95-137 miljoner kronor årligen, samt en besparing av 497 ton koldioxidekvivalenter. Lunds kommun har ett nolltillväxtmål för biltrafiken, det vill säga, all ökning av resandet ska ske med gång, cykel och kollektivtrafik. Motorfordonstrafiken per invånare, på det statliga och kommunala vägnätet, ska årligen minska. Resultatet för Lunds kommun är att utsläppen av koldioxid från trafiken i kommunen årligen har minskat med 4 procent per invånare.
Inom Örebro tätort är målet att det ska ta maximalt dubbelt så lång tid att ta buss jämfört med bil, och maximalt 1,5 gång så lång tid att cykla jämfört med bil. Tack vare denna tydliga styrning och en mängd åtgärder som främjar gång, cykel och kollektivtrafik, minskade utsläppen av växthusgaser från vägtrafiken inom Örebro kommuns gränser med 28 procent från 2010 till 2018. Mora kommun har antagit en cykelstrategi och startat ett beteendepåverkande projekt för att stimulera fler att cykla. Just nu byggs genomfarten genom tätorten om, och i det projektet ingår även gång- och cykelvägar som ska öka tillgängligheten och säkerheten.
Eskilstuna kommun jobbar efter en parkeringsstrategi där gång, cykel och kollektivtrafik är norm. I stadens översiktsplan finns ett mål om att till 2030 minska andelen biltrafik till 39 procent och öka andelen gång, cykel och kollektivtrafik till 61 procent.
Dags att främja hållbara transportval
Så ja, vi vet att det går att minska biltrafiken och främja hållbara transportval. Och vi uppmanar staten att göra detsamma. Klimatkommunerna vill se:
- Ett nationellt mål om minskad biltrafik
- En infrastrukturplanering som styr efter scenarier, inte prognoser
- Ökade stadsmiljöavtal - satsa på städerna. Här finns kunskap och vilja att styra mot klimatmålen.
- Gör fyrstegsprincipen styrande. Det är både klimat- och kostnadseffektivt.
World Animal Protection: Fler pandemier att vänta
Psykologerna: Ta ungas oro för klimatförändringarna på allvar
