Klimatmål klart men färdväg saknas
ANALYS. Det är stort när sju riksdagspartier lyckas enas kring ett klimatmål för år 2045. Men nu återstår det kanske allra mest intressanta – att partierna redan före sommaren lyckas enas kring såväl färdväg som färdsätt för att komma dit.
Någon form av Lilla Paris-avtalet tycks ha ägt rum i måndags kväll, då de sju riksdagspartierna i Miljömålsberedningen enades om att Sveriges klimatmål ska skärpas och tidigareläggas fem år. Det vill säga Sverige ska nå noll nettoutsläpp år 2045, i stället för år 2050 som är dagens målsättning.
Och även om det inte var ont om röster under onsdagen som ropade efter ännu mer ambitiösa mål, så var det också gott om uppskattande tillrop från olika håll. Det var också gott om nöjda riksdagspartier – som tog åt sig mer eller mindre stor del av äran kring uppgörelsen.
Ledamöter får beröm
Miljömålsberedningens ordföranden Anders Wijkman lät, i ett anförande vid Klimatforum på onsdagen, antyda att förhandlingarna i beredningen har varit något av en resa och en uppgörelse inte någon självklarhet för bara ett par månader sedan.
– Var och en av ledamöterna har tagit ansvar och bjudit till. Parismötet hjälpte till. Det gav oss alla en puff i ryggen, sade Wijkman.
Betänkande ännu ej överlämnat
I det betänkande som ska lämnas över till regeringen senast den 1 mars kommer Miljömålsberedningen att föreslå att utsläppen ska ha minskat med minst 85 procent till år 2045, jämfört med år 1990. Resterande 15 procent ska främst ske genom kolsänkor och utsläppsminskningar utomlands.
Men beredningen föreslår också att det inrättas ett klimatpolitiskt råd och ett klimatpolitiskt ramverk som bland annat innebär att regeringen varje mandatperiod ska lägga upp en klimathandlingsplan, en plan som ska avrapporteras till riksdagen samt lämna årliga rapporter.
Ambitiöst mål
– En del kan säga "vad betyder fem år hit eller dit". Det betyder väldigt mycket. Det råder nu enighet om minus 85 procent och det är hur man än ser det ett ambitiöst mål, sade Anders Wijkman och påpekade att befolkningen ökar och att Sverige förväntas producera mer livsmedel i framtiden.
– 85 procent minus innebär mindre än ett ton koldioxid per capita, i dag är motsvarande siffra sex ton, räknar man in konsumtionen är den över 10 ton, sade Wijkman.
Förslag till etappmål, strategi, åtgärder och styrmedel kommer inte med i betänkandet i mars. Det återstår alltså att se hur Miljömålsberedningen tänker sig att färden mot noll nettoutsläpp år 2045 ska genomföras i praktiken. De delarna har nu Miljömålsberedningen ett drygt kvartal på sig att lösa ut – med all säkerhet väntar alltså flera omgångar med tuffa förhandlingar mellan de sju partiernas representanter (Sverigedemokraterna sitter inte med i Miljömålsberedningen).
Transporterna måste ner på noll klimatutsläpp redan före 2045, konstaterade Wijkman. Staten kommer att behöva gå in och hjälpa delar av den utsläppstunga industrin med teknikskiften, vilket Wijkman kallade "en lång och dyrbar väg". Han hoppas också att sopförbränning ska bli ett minne blott, men sade också att vissa delar av jordbrukets utsläpp går inte att få bort.
Tidsnöd för del två
– Hur ska vi nå och helst överträffa målet? Hur ser målbanan ut? Enigheten vi nådde i måndags kväll ger en väldigt bra plattform att jobba vidare ifrån, sade Anders Wijkman som också antydde att det är väldigt mycket som beredningen ska åstadkomma på kort tid.
Det instämmer Johan Hultberg, Moderaternas ledamot i beredningen i, men han har inte stort hopp för att regeringen kommer att ge Miljömålsberedningen förlängd tid. Han påpekar för Altinget Miljö & Energi att förutsättningarna inte är särskilt bra och att Miljömålsberedningens process är dåligt synkroniserad med en annan central parlamentarisk beredning – Energikommissionen – som ska arbeta året ur med sitt uppdrag att nå en uppgörelse kring energipolitiken.
Liberalerna öppnar för att behålla tyskt kol
Naturvårdsverket vill miljöbesiktiga bilar
