Klimatuppförsbacken är inte nådig

För en regering som genom sina politiska beslut kraftigt ökat utsläppen, så blir det en rejäl uppförsbacke som de nu ska ta sig uppför under de kommande åren i mandatperioden. Det återkommande svaret, att åtgärderna kommer i klimathandlingsplanen, får därmed än ökad press på sig att leverera.

I alla fall om man fortsatt ska leva upp de många mål som man ställt sig bakom.

För den som följt debatten om klimatredovisningens innehåll, är det samtidigt flera intressanta inslag. Detaljrikedomen i budgetpropositionens klimatredovisning kritiserades nämligen av de nuvarande regeringspartierna när de satt i opposition.

Men även om redovisningen nu innehåller vissa mer översiktliga jämförelser av de beslutade och aviserade åtgärderna som har en påverkan på utsläppen, lär kritiken som hämtat inspiration från Klimatpolitiska rådets rapporter fortsätta även detta år.

Tunga siffror

För klimatlagens krav på att redovisningen ska visa korten, uppfylls nu med ett stort antal sammanslagningar av åtgärder och effektbedömningar som sträcker sig över stora spann.

Men när slutnotan ändå ska räknas samman – så är det inte en alltför upplyftande läsning.

För etappmålet för transportsektorn – att minska utsläppen med 70 procent till år år 2030 i inrikes transporter relativt nivåerna jämfört med 2010 – så beräknas gapet för att nå målet ligga på mellan 3,4 miljoner och 6,3 miljoner ton.

Spannet hämtas framför allt från att effektbedömningen av den kapade reduktionsplikten innehåller många öppna formuleringar. Ovanpå dessa, ingår inte effekten av att det i teorin ”sänkta priset vid pump” kommer att leda till fler ”väljer att ta bilen”. Och med tanke på att dieselpriset i teorin ska minska med närmare fyra kronor av reduktionspliktssänkningen, så kan det vara värt att notera att endast skattesänkningen (som förvisso träffar främst bensinen på totalt 60 öre) kommer att öka utsläppen med 350 000.

{{toplink}}

Transportsektorn utmanar

Som en följd av att transportsektorn står för lejonparten av utsläppen som också ingår i det övergripande nationella målet till 2030, så kan utmaningen kortfattat sammanfatta som ”rejäl”

”Varken 2030-målet eller 2040-målet beräknas kunna nås med beslutad politik, utan gapet beräknas till 3,7–7,6 miljoner ton till 2030 och 3,4–5,6 miljoner ton till 2040 utan kompletterande åtgärder.”

Men så till ”ljuspunkterna”. För om bland annat satsningarna på bio-ccs faktiskt kommer igång (Sverige väntar fortsatt på statsstödsgodkännande), så kan dessa kompletterande åtgärder göra gapet mindre ansträngande.

”Gapet till 2030- respektive 2040-målet beräknas därmed till 1,5–6,4 miljoner ton respektive 1,2– 4,4 miljoner ton med kompletterande åtgärder.” skriver regeringen i klimatredovisningen.

Inte en lika omöjlig utmaning

Men om man ska se till det mål som också kommer med en risk för en dyr klimatnota – i och med att EU-målen också kommer med en finansiell smäll – så finns det samtidigt några anledningar till att pusta ut.

För här ingår också ett antal ”budgeteringsmöjligheter” och möjligheter till att exempelvis räkna hem utsläppsminskningar inom utsläppshandeln ETS till att nå sitt beting. Dessa gör sammantaget att det samlade betinget, som just också är en ihopräkning av utsläppsminskningar över flera år – inte ter sig lika omöjligt att få ihop.

”Totalt förväntas det ackumulerade underskottet 2021–2030 växa till cirka 10 miljoner ton 2030.”

I efterföljande mening står det dock – såsom redan påpekats – klart att det inte går att räkna hem någon vinst i skog- och markanvändningsektorn för att nå betinget.

”Därmed förväntas inte någon överprestation inom ESR kunna användas för att kompensera ett eventuellt underskott i LULUCF-sektorn. På samma sätt väntas inte överskott i LULUCF kunna hantera underprestation i ESR.”

Den utpekade pusselbiten som saknas

Apropå reduktionsplikt och debatten om de inhemska biodrivmedlens plats i den tidigare klimatkalkylen för att nå målen - så lyser en reform som tidigare ansetts aptitlig i flera regeringsläger med sin frånvaro.

För Lena Eks ”intäktsgaranti” för att kunna kicka igång än mer biodrivmedelsproduktion går inte att finna, och när Altinget söker svar så är det stopp för stunden. Någon som vet mer?

jacob@altinget.se