Kolkraften central i slutsamtal om utsläppshandeln
ETS. På torsdag kan det vara klart hur 15 miljarder utsläppsrätter ska fördelar i Europa framöver.
Efter dödläget vid de senaste förhandlingarna mellan lagstiftarna och EU-kommissionen så är det denna vecka dags för ännu en trilog om utsläppshandelns regler för perioden 2021-2030. Handeln, som just nu haltar, ska premiera industrier som ställer om samtidigt som den totalt drar ner utsläppen från de över 12 000 industrier och energiproducenter som omfattas av systemet. Nu ställs hoppet till att åtgärderna på bordet ska vara tillräckliga för att åtgärda bristerna.
Parlamentets krav: Inget fondstöd till kolkraft
”Inget är klart förrän allt är klart” säger förhandlarna, men den punkt där striden lär avgöras i förhandlingarna är ganska tydlig. Det rör sig om reglerna för moderniseringsfonden, som omfattar två procent av den totala utsläppsrättsmängden och är till för tio av unionens fattigare länders industrier. Striden rör ett tillägg till reglerna, där flera grupper i EU-parlamentet vill göra det omöjligt för kolkraftverk att kunna ta del av utsläppsrätter från fonden. Men de stöter på patrull från rådet.
Men rådet är splittrat. Det är dock en ovanlig strategi som medlemsländernas ordförandeland Estland har tagit till i detta läge. Efter att det blev stopp i förra trilogen mellan lagstiftarna och kommissionen så brukar ministerrådets ordförande behöva söka ett nytt mandat från medlemsländerna, men så har inte varit fallet denna gång. Istället har de valt att behålla det gamla mandatet, vilket har lett till flera inspel från länderna som står på de olika sidorna. Polen har tillsammans med flera andra länder försökt att till viss del gå parlamentet till mötes genom att fondens utsläppsrätter begränsas till att inte kunna användas till ny kolkraft. Men andra länder vill gå längre. Sverige och Danmark har tillsammans med Tyskland, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna och Storbritannien istället förespråkat att inga fasta fossilbränslen ska kunna få ta del av fonden.
Vilket som blir utfallet i förhandlingarna är alltså oklart, men det lutar mot att parlamentet får igenom delar av sin hållning. Strategin från ordförandelandet Estland ifrågasätts dock, men orsaken ska vara klar. ”Det är enklare att be om förlåt i efterhand, än att be om ett nytt mandat innan”, säger källor insatta i förhandlingarna.
Vem ska få allt gratis?
Men fler frågor hänger i luften inför slutsamtalen. Bland annat är det inte klart hur stor andel utsläppsrätter alla industrier ska få gratis framöver. Vissa, bland annat järn, stål, cement, och pappersmassaindustrin lär fortsatt få alla gratis, medan det är oklart om alla andra ska få 30 procent, eller inget alls, gratis. Fjärrvärmeindustrin är dock ett undantag. De lär få 30 procent gratis framöver. Men bara för att grunden kan vara klar i veckan, så kvarstår sedan mycket detaljarbete.
– När det finns en slutlig överenskommelse så kommer ett omfattande arbete att inledas för att genomföra reglerna för gratis tilldelning av utsläppsrätter, säger Joshua Prentice till Altinget, som företräder Sverige i förhandlingarna.
Anledningen till att vissa industrier får utsläppsrätter gratis är att det finns en oro för att de annars kommer att flytta sin verksamhet ut ur EU. Risken för så kallat ”koldioxidläckage”, som kan bli effekten om industrierna drabbas för hårt, har dock ifrågasatts, och miljöorgansationer arbetar för att minska andelen som delas ut gratis.
Läs mer: NGO: Industrier har tjänat 28 miljarder euro på försäljning av gratis utsläppsrätter
Svårigheter när EU ska fånga in utsläppen
Palmoljeprodukt får svårare att ta plats i tanken
