Kustbevakningens jackpot: 300 miljoner

Av | | Skriv ut

Uppbyggnaden av totalförsvaret och anpassning inför en Nato-anslutning. Det är två skäl till Kustbevakningens stora tillskott i budgeten, ett tredje är att miljöövervakningen av hav och sjöar brister. ”Vi är glada att vi har fått de pengar vi har begärt”, säger generaldirektör Lena Lindgren Schelin.

Många statliga myndigheter omfattas av ett allmänt sparbeting i regeringens budget för nästa år. Men för Kustbevakningen, precis som för andra myndigheter inom totalförsvaret, är situationen den motsatta. Kustbevakningens förra generaldirektör Therese Mattsson stred ihärdigt för ökade anslag och i år kommer en rejäl utdelning. Myndighetens anslag höjs från knappt 1,5 till 1,8 miljarder kronor.

Ökningen ligger i stort sett i linje med det budgetunderlag som Kustbevakningen lämnade till regeringen i våras, enligt Lena Lindgren Schelin, myndighetens nya generaldirektör sedan den 1 september.

– Vi är glada att vi har fått de pengar vi har begärt. Det innebär att vi kan växa och satsa framåt, säger hon till Altinget.

Myndigheten är dubbelt viktig, konstaterar regeringen i sin budgetproposition och myndigheten behöver utveckla förmågan till sjöss inom totalförsvaret och anpassa verksamheten inför en Nato-anslutning: ”Ur ett säkerhets- och miljöperspektiv är det viktigt att Sveriges hav och större insjöar samt kustområden kan övervakas och skyddas effektivt.” skriver regeringen.

Personal och fartyg

Anslagsökningen kommer att användas till att utbilda och anställa fler personer, bland annat att utbilda 50 aspiranter per år, men också till investeringar.{{image:28523:R}}

– Vi står inför stora underhålls-, modifierings- och investeringskostnader för vår fartygs- och flygplansflotta, säger Lena Lindgren Schelin.

Kustbevakningens roll i totalförsvaret innebär i sig inga nya uppgifter för myndigheten, utan det handlar om ökad medverkan, att bistå andra myndigheter i större utsträckning samt en ökad närvaro till sjöss och till havs. Däremot väntas Sveriges eventuella anslutning till Nato innebära en anpassning, men det är ännu oklart hur.

– Det är det vi ska titta på. Vad det innebär för oss och vårt uppdrag. I nuläget kan jag inte ge ett tydligare svar på det, säger Lena Lindgren Schelin.

Miljöberedskap brister

Men det tredje tungt vägande skälet till Kustbevakningens rejäla anslagsökning är att myndigheten sedan flera år inte klarar att upprätthålla sin miljöberedskap. Det är allvarligt, betonar regeringen i budgetpropositionen.

Enligt Kustbevakningens budgetunderlag klarade inte myndigheten den beslutade nivån av miljöberedskap 39 procent av årets dygn under år 2022. Dessutom var de patruller som genomförs inte fullständigt bemannade och även dykberedskapen var bristande.

Lena Lindgren Schelin säger att miljöberedskapen sannolikt inte kommer att nå upp till 100 procent under nästa år, trots anslagsökningen, utan att det dröjer minst till år 2025. Aspirantutbildningen tar två år, så det tar sin tid innan tillräckligt många nya tjänstemän slussats ut i verksamheten.

– Det krävs att vi är fullt bemannade innan vi kan få full effekt, säger hon.

{{toplink}}

Forrige artikel IEA i uppdaterad rapport: För tidigt att ge upp 1,5 grader IEA i uppdaterad rapport: För tidigt att ge upp 1,5 grader Næste artikel Skuggrapport ska sätta fokus på vikten av brusande älvar Skuggrapport ska sätta fokus på vikten av brusande älvar
Budgetbeskedet: Skogsstyrelsen hoppas slippa uppsägningar

Budgetbeskedet: Skogsstyrelsen hoppas slippa uppsägningar

Skogsstyrelsens får en rejäl anslagsökning i finansminister Svantessons budget vilket gläder såväl generaldirektören som branschorganisationen Skogsindustrierna. Men många myndigheter på miljöområdet får mer begränsade tillskott och alla branschorganisationer är inte glada.

Så mycket får myndigheterna

Kriminaliteten och säkerhetsläget präglar regeringens fokus i budgeten. Försvarsmakten, Polismyndigheten och Kriminalvården är de myndigheter som får mest.