Låt inte fler svenskar dö av smutsig luft från trafiken
Sverige bör anta en nollvision mot förtida dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av de luftföroreningar som trafiken ger upphov till, skriver Hjärt-Lungfonden tillsammans med andra civilsamhällesorganisationer och experter.
Af Civilsamhällesorganisationer och experter
Se undertecknarna i rutan nedan
I dag beräknas cirka 1 400 personer dö i förtid som en konsekvens av luftföroreningar från trafiken i Sverige. Det är mer än sex gånger så många som antalet dödsfall i trafikolyckor, som har mer än halverats på ett par decennier. Därför är det nu dags för en nollvision även vad gäller luftföroreningar.
Luftföroreningar kostar 168 miljarder årligen
Konsekvenserna av dagens luftföroreningar är allvarliga. Smutsig luft drabbar människor i form av till exempel hjärt-kärlsjukdom, KOL och astma. Det finns även påverkan på graviditeter och kopplingar till typ 2-diabetes. Barn är extra sårbara och riskerar att få nedsatt lungkapacitet. Samhällskostnaderna för luftföroreningar, som totalt dödar närmare 7 000 svenskar i förtid varje år, uppgår till 168 miljarder kronor. Smutsig luft färdas fritt, oavsett var den kommer ifrån och sett till hela EU dödar den över 400 000 européer varje år. Därför finns ett akut behov av lagstiftning för att åstadkomma renare luft. Frisk luft förbättrar både folkhälsan och minskar klimatpåverkan.
Ny kunskap om hälsoeffekterna av luftföroreningar visar på större risker än vad som tidigare varit känt även vid låga halter. Därför har WHO sänkt sina rekommenderade riktvärden för till exempel de minsta och farligaste partiklarna som nu ligger på endast 5 mikrogram per kubikmeter. I Sverige har vi satt gränsen fem gånger högre, vid 25 mikrogram. Det är med andra ord ingen överdrift att påstå att gränsvärdet för luftkvaliteten i Sverige är hälsofarligt hög.
Ren luft räddar liv
Ett förslag till skärpta gränsvärden för luftföroreningar har nyligen röstats igenom av EU-parlamentet. Ändå är de föreslagna gränsvärdena fortfarande dubbelt så höga som WHO:s riktvärden. Årsmedelvärdet för små partiklar ska sänkas från 25 till 10 mikrogram per kubikmeter – men inte förrän år 2030. Enskilda länder har dessutom möjlighet att undantas från reglerna.
Ren luft är inte ett livsstilsval, varken för enskilda individer, städer eller nationer. Det är en fråga om att rädda liv och kräver politisk vilja. Det är positivt att EU-parlamentet visar engagemang för renare luft till hundratals miljoner människor i hela EU. Men här i Sverige kan och bör vi gå längre.
En ny svensk studie visar på stora samhällsnyttor av att utforma ett transportsystem i städer som är mindre bilberoende än det vi har idag och att det finns styrmedel som kan bidra till detta. Det handlar bland annat om fartbegränsningar och att göra kollektivtrafik och cykel mer attraktiva som färdmedel. Systemet har fått bred acceptans när det har införts i andra länder.
Ta en ledande roll
På goda vetenskapliga grunder anser vi därför att Sverige bör ge medborgarna tillgång till renare luft och på så sätt förbättra folkhälsan genom att:
- Sätta gränsvärden för luftföroreningar i nivå med WHO:s riktvärden.
- Anta en nollvision mot de dödsfall och allvarliga sjukdomar som orsakas av de luftföroreningar som trafiken ger upphov till.
- Ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram en nationell åtgärdsplan för bättre luftkvalitet.
En enkät till landets kommuner som Hjärt-Lungfonden har genomfört visar att förslagen får enhälligt stöd bland de 280 kommuner som har svarat av totalt 292, samt av en majoritet bland samtliga partier. I en ny rapport uppmanar Världshjärtförbundet World Heart Federation (WHF) alla länder att anta WHO:s rekommendationer – och Sverige har goda förutsättningar att ta en ledande roll.
Allt i Gröna given hotas – utom klimatpolitiken
Akta er för väljarnas ilska, parlamentariker
