Lösare tyglar när Bryssel vill underlätta för skärpt skogsövervakning
(Foto: Lukasz Kobus, European Union, 2020)
Frivillighet blir ledordet när Bryssel går fram med ytterligare skogsregelverk. Det gäller bland annat i deltagandet i det satellitbaserade skogsövervakningssystemet och de strategiska skogsplanerna, som tidigare setts som ett rött skynke bland svenska och finska intressenter.
Kolsänkan i EU ska öka till 310 miljoner ton 2030. Då kan klimatmålskalkylen gå ihop.
Men vägen dit är inte den lättaste. Dels då regelverket som sätter upp nationella mål för kolsänkorna sammantaget inte leder upp till målen. Dels då kontrollapparaten för att övervaka kolsänkan kraftigt skiljer sig åt mellan medlemsländerna.
Den senare utmaningen har nu än en gång hamnat i fokus. Efter att EU-kommissionen först lagt fram ett förslag till ett ramverk för hur markhälsan, och därmed också kolsänkan där, ska kunna övervakas bättre, kommer nu förslaget för hur skogssektorn kan övervakas bättre.
Det senare läggs fram efter press från EU-parlamentet, som ställde krav på den nya klimatkommissionären att lägga fram förslaget, som tidigare strukits från arbetsprogrammet. Det kan också ses som en förlust för de svenska och finska skogsintressen som arbetat aktivt för att bromsa förslaget.
{{toplink}}
Fortsatt flera frågetecken
Från branschorganisationen Skogsindustrierna ställer man sig också frågande till delar av initiativet.
Dels för att den ytterligare kunskap som det väntas att regelverket ska ge, är svår att få ut via den satellitdata som ska användas.
Dels för att organisationen ställer sig frågande till vad som ska hända med den inventeringsdata som medlemsländer såsom Sverige kan behöva rapportera in, säger Mårten Larsson, EU-skogspolitisk expert på Skogsindustrierna.
Men är inte mer kunskap bättre?
– Det skulle vara bra om fler länder genomförde inventeringar och skickade in aggregerad data till EU. Men enskilda datapunkter som samlats in inom Riksskogstaxeringen används i dag till att skapa snittvärden över större områden. Om samma data ska skickas till EU, så kan statistiken användas på ett sätt som metoden för insamlingen inte är byggd för, säger Larsson till Altinget.
För lösa tyglar med frivilliga planer?
Utöver att satellitdatadeltagandet blir frivilligt, blir också de tidigare idéerna om att varje land ska ta fram strategiska skogsplaner för att visa hur de ska nå bland annat kolsänkemålen frivilliga.
Det ses som en vinst för skogsländerna, men det lär också leda till kritik från miljöintressenter som har sett att medlemsländernas insatser för att leva upp till kolsänkemålen haltat rejält. EU-kommissionen är också förberedd på kritik för detta, men ser att det inte bara kommer att komma från civilsamhället.
– Det är inte bara miljöorganisationer, utan vi har även fått höra att skogsbolag vill ha informationen för att kunna planera, säger en EU-tjänsteman.
Samtidigt som det tidigare funnits skeptiska röster i Norden inför de initiativ som tagits från Bryssel, ligger det redan regeringsuppdrag i Sverige för att se på hur de nya greppen på EU-nivå kan användas. {{toplink}}
Del i större klimatpussel
Regelverken för mer övervakning av skogstillstånden och markhälsan spelar roll inte bara i Lulucf-regelverket, utan Bryssel ser även att de kan hjälpa till i implementeringen av avskogningsförordningen, förslagen på frivilliga koldioxidsänkecertifikat samt efterlevnad av fågel och art- och habitatdirektiven.
I bakgrunden spelar även övervakningsreglerna en roll i den större reform som väntas ske innan 2030, när det talas om att unionen ska slå ihop delar av utsläppen utanför utsläppshandeln med Lulucf-reglerna, till en samlad AFLOU-klimatsektor.
Rubriken har uppdaterats efter publicering.
Läs miljö och energi gratis i 14 dagar
- Effektivt verktyg för omvärldsbevakning
- Nyheter, analys och debatt om sakpolitiken
- Sakligt och unikt innehåll
MP vill utreda en krigslag för natur och lantbruk
Tydligare krav på fastighetsägare ska snabba upp byggprocessen
