Boverket: Miljömål inom byggda miljön för otydligt för att uppnås
Boverket kritiserar preciseringarna av miljömålet för den byggda miljön för att vara för otydligt formulerade och inte möjliga att uppnå. Någon politisk vilja att ändra målet finns inte, så nu planerar myndigheten att själv precisera tolkningarna för att de ska kunna göra sitt uppdrag.
Sverige är långt ifrån att nå majoriteten av de 16 nationella miljökvalitetsmålen, enligt Naturvårdsverkets fördjupade utvärdering som nyligen presenterats. Ett av de mål som inte bedöms kunna nås är målet om den byggda miljön. Redan när målet inrättades framkom kritik för att beskrivningarna var för oprecisa och för att flera av målets delar inte skulle kunna uppnås i praktiken.
I den uppföljning som Boverket nu gjort, som ligger till grund för Naturvårdsverkets utvärdering, konstaterar de att problemet kvarstår. Målen kommer därför inte att kunna nås till 2030, som är riksdagens ambition.
– Om man till exempel ser till hållbar bebyggelsestruktur, som är en av preciseringarna av målet, så ska det hålla även över lång tid. Så där vet vi inte om det har uppnåtts förrän i efterhand. På så sätt är flera av målens preciseringar svåra att uppnå så som det är utformat, säger Agata Bar-Nilsson som är projektledare för Boverkets del av utvärderingen.
Brist på politiskt intresse
Miljökvalitetsmålen antogs av riksdagen 1999 och syftet med målen är att bidra till genomförandet av den ekologiska dimensionen av de globala hållbarhetsmålen. Initialt skulle målen stämmas av 2020, men riksdagen beslutade då att skjuta upp avstämningen till 2030.
– Jag tror inte att det finns något intresse att göra om miljömålen. I samband med att avstämningen flyttades fram till 2030 fanns det möjlighet att se över dem, men det gjordes inte, säger Agata Bar-Nilsson.
Boverket, som har ansvar att följa upp målen, ska nu på eget initiativ se över sina tolkningar och titta på nya indikatorer för hur målen ska mätas för att kunna förhålla sig till dem på ett bättre sätt.
– Vi har inga åsikter om hur prioriteringen av preciseringarna görs. Men för vår egen skull och för att vi ska kunna arbeta operativt med målet så måste vi tolka preciseringarna på något sätt, säger Agata Bar-Nilsson.
När nya tolkningar och mätindikatorer kan vara på plats är dock oklart.
– Det är inget regeringsuppdrag utan det är vårt eget arbete så vi gör det i mån av tid. Men vi har påbörjat arbete och hoppas vara färdiga vid nästa utvärdering som ska göras om tre till fyra år, säger Agata Bar-Nilsson.
Dyrt mäta inomhusmiljö
En av indikatorerna man kommer att se över är hur man mäter inomhusmiljöer, något som man inte mätt under flera år.
– Vi vet att vi har problem med inomhusmiljöer men det är väldigt svårt att veta omfattningen. Det vi har gjort tidigare är att vi har gått in och gjort mätningar på plats. Det är väldigt resurskrävande och de resurserna finns inte i dag. Men vi vill absolut titta på hur vi kan få till bättre indikatorer, säger Agata Bar-Nilsson.
Nu kommer man att fokusera på att ta fram en annan typ av indikatorer, som inte är så arbetskrävande.
Samtidigt menar Agata Bar-Nilsson att utvecklingen av den byggda miljön går långsamt eftersom det är svårt att påverka den bebyggelse som redan är byggd, vilket är den stora delen som målet gäller. Hon menar att för att uppnå målet måste man också satsa på åtgärder som gäller den befintliga bebyggelsen och inte enbart det som byggs nytt.
Konjunkturkänsliga mål
Den ekonomiska utvecklingen och oroligheter i världen kan också komma att innebära ytterligare utmaningar när det gäller hållbarhet inom den byggda miljön, menar Agata Bar-Nilsson.
– Det kan handla om vilka åtgärder man vidtar och vilka prioriteringar man gör politiskt. Men också hur kriget påverkar i fråga om priser på energi och byggmaterial, säger hon.
Prisökningarna kan göra att man prioriterar billigare alternativ framför mer hållbara.
– På så sätt är målet om god bebyggd miljö mer känslig för konjunkturen än de övriga målen som är mer kopplade till natur.
LKAB:s utsläppshandelsstrid upp i rätten
Vänsterpartiet KU-anmäler Busch för Hybrit-uttalanden
