Myndighet: Kommunalt veto en nackdel för kärnkraften
Ska alla energislag ges samma förutsättningar – då bör det införas en möjlighet för regeringen att köra över en kommun som säger nej till en kärnkraftsetablering. Det föreslår Strålsäkerhetsmyndigheten.
Strålsäkerhetsmyndigheten har lämnat in en rapport till regeringen med vilka lagändringar som skulle behövas för att förbättra förutsättningarna för såväl befintlig som för ny kärnkraft. Det är tre olika lagar där myndigheten föreslår ett antal förändringar: Miljöbalken, kärntekniklagen och strålskyddslagen.
Det övergripande syftet med flera av förslagen handlar om att uppnå en förenklad prövningsprocess och förbättrad rättssäkerhet, enligt utredaren Aino Obenius Mowitz.
Svagare veto för lika villkor
Ett av förslagen i rapporten är att kommunerna inte längre ska ha ett absolut veto om etablering av kärnkraft, utan att regeringen bör få en möjlighet att köra över kommunfullmäktiges beslut i vissa fall.
Varför föreslår ni det?
– Om man tittar i miljöbalken så är det en skillnad mellan olika kraftslag, det är de facto olika om man jämför med vindkraften. Men vi förordar inget av alternativen, säger Aino Obenius Mowitz.
Den skillnad Aino Obenius Mowitz syftar på är att regelverket för det kommunala vetot vid vindkraftsetableringar innehåller en möjlighet, ”en ventil”, för regeringen att säga ja om det kan motiveras ur nationell synpunkt. Men denna ventil finns inte för kärnkraft. Strålsäkerhetsmyndigheten konstaterar också att en vattenkraftsanläggning inte kräver ett kommunalt godkännande överhuvudtaget.
Myndigheten betonar samtidigt i sin rapport att lokal förankring vid en etablering är av stor vikt, bland annat av säkerhetsskäl och för att underlätta rekrytering av arbetskraft till anläggningen.
”Har inte ett främjandeuppdrag”
Ni skriver uttryckligen i rapporten ni inte tar ställning i sak, utan att vissa förslag kräver politiska ställningstaganden om vilka grunder som ska gälla för ny kärnkraft i Sverige. Vad menar ni med det?
– Det handlar i huvudsak om förslagen som knyter till miljöbalken. Exempelvis hur många reaktorer som ska finnas är inte Strålsäkerhetsmyndighetens uppdrag att tycka någonting om. Vårt uppdrag är att bedöma om en ansökan lever upp till strålsäkerhetskraven, säger Aino Obenius Mowitz och fortsätter:
– I regeringsuppdraget ingår att identifiera och peka på saker som kan påverka förutsättningarna att nyttja befintlig och framtida kärnkraft, men vi har inte ett främjandeuppdrag för kärnkraften på det sättet.
I rapporten listar Strålsäkerhetsmyndigheten ett antal frågor som kan behöva utredas ytterligare. En sådan fråga är regelverken för omhändertagande av kärnavfall och använt kärnbränsle.
– Om man söker tillstånd för att bygga kärnkraft, då måste man visa att man har en plan för avfallet. Det gäller. Men vi vill visa på att det finns ett utredningsbehov med tanke på att det kan komma in nya aktörer. Att tänka igenom om man vill styra det på nationell nivå eller ge ett uppdrag till SKB – helt enkelt att se över hur man vill styra upp det, säger Aino Obenius Mowitz.
Begär långsiktighet
Strålsäkerhetsmyndigheten lämnade nyligen sitt budgetunderlag till regeringen inför nästa års budget. Myndigheten begär inte ytterligare förstärkning för att hantera frågor kring ny kärnkraft i nuläget, men vill försäkra sig om att den förstärkning som gjorts kommer att sträcka sig bortom år 2025.
”Risken om myndigheten inte kan säkerställa en långsiktig finansiering är att regelverk och processer inte hinner färdigställas tillräckligt snabbt för att möjliggöra en effektiv tillståndsprocess med rimlig handläggningstid.” skriver Strålsäkerhetsmyndigheten,
Expertmyndighet: Kommer EU:s förslag verkligen lösa problemet?
Så vill EU förändra den europeiska elmarknaden
