Ni utesluter stora delar av energisystemet, regeringen

Regeringens nya förslag fokuserar på kärnkraft som ryggrad i Sveriges energiförsörjning, men missar bredden som behövs för hållbar utveckling. En mer omfattande och teknikneutral strategi är nödvändig för att säkerställa en resilient och konkurrenskraftig energiförsörjning. Det skriver Elin Lydahl, förbundsdirektör Innovationsföretagen. 

I den energipolitiska inriktningspropositionen som presenterades tidigare i år lade regeringen fram sitt förslag för hur Sveriges energiförsörjning ska se ut. Regeringen lägger stor vikt vid kärnkraft som ryggraden i framtida elproduktion, men detta synsätt riskerar att vara både ensidigt, riskfyllt och kostsamt.

Dags att främja teknikneutralitet

Regeringen behöver bredda perspektivet och låta energipolitiken omfatta hela energisystemet, inklusive effektiv energianvändning, återvinning, lagring samt integration av bioenergi, värme och vätgas. Det är avgörande för att möta morgondagens energibehov på ett hållbart och effektivt sätt.

Det saknas en tydlig strategi för energieffektivisering. Detta är ett missat tillfälle att förstärka Sveriges position som en ledare inom hållbar energianvändning. För att uppnå detta krävs starka politiska åtgärder som främjar teknikneutralitet och ger incitament för att minska energianvändning, effekttoppar och klimatpåverkan.

Det kräver också att målen för energieffektivisering stärks. Den föreslagna översynen av dessa mål bör inte bara vara en administrativ process utan bör leda till konkreta förbättringar. Det är viktigt att den nationella planeringen av elsystemet, som nu ligger under Svenska Kraftnäts ansvarsområde, inriktas på att optimera användningen av alla resurser i energisystemet och att man undviker ineffektiva investeringar.

Nödvändigt för ett konkurrenskraftigt samhälle

Målen måste stärkas för att frigöra kapacitet, effekt och energi i hela energisystemet. Det är ohållbart att förlita sig endast på kärnkraft när det gäller energiproduktion. Sverige behöver en bredare strategi som också uppmuntrar till användning av förnybara energikällor, investeringar i energiinfrastruktur och effektivisering av befintliga energiresurser. En sådan politik skulle inte bara gynna miljön utan även stärka näringslivets konkurrenskraft och bidra till landets långsiktiga hållbarhet.

Altingets gratis nyhetsbrev

Innovationsföretagen vill därför se följande åtgärder:

  • Sätt energieffektiviseringen först och inför kraftfulla ekonomiska incitament som premierar effektiv och minskad energianvändning.
  • Öka investeringstakten i energiinfrastrukturen. Korta ledtiderna genom att förenkla och effektivisera tillståndsprocesser.
  • Skapa incitament för att kapa effekttoppar och jämna ut energibehovet över tid. Möjliggör för marknadens aktörer, producenter och brukare, att investera i och erbjuda balanstjänster, produktion och lagring.

En mer systemövergripande och teknikneutral energipolitik är nödvändig för att bygga ett mer resilient och konkurrenskraftigt samhälle.

Beslutskedja: Förslag om nya energipolitiska mål

19/12
2023
21/12
2023
31/1
2024
1/2
2024
15/2
2024
13/3
2024
19/3
2024
20/3
2024
16/5
2024
29/5
2024
4/6
2024

Forrige artikel KD har energiministerposten men bryr sig inte om EU:s energipolitik KD har energiministerposten men bryr sig inte om EU:s energipolitik Næste artikel EU-lagstiftning överimplementeras inte – utan underimplementeras EU-lagstiftning överimplementeras inte – utan underimplementeras
Budgetbeskedet: Skogsstyrelsen hoppas slippa uppsägningar

Budgetbeskedet: Skogsstyrelsen hoppas slippa uppsägningar

Skogsstyrelsens får en rejäl anslagsökning i finansminister Svantessons budget vilket gläder såväl generaldirektören som branschorganisationen Skogsindustrierna. Men många myndigheter på miljöområdet får mer begränsade tillskott och alla branschorganisationer är inte glada.